Patienter med fönstertittarsjuka behandlas fel
I det andra stadiet av benartärsjukdom får patienten smärtor vid ansträngning och måste stanna. Därav namnet fönstertittarsjuka.

Patienter med fönstertittarsjuka behandlas fel

De första tecknen på kärlsjukdom i benen är så diffusa att många andra förklaringar kan ligga närmare till hands. Smärtorna upplevs som en kramp som släpper om man stannar och vilar en stund och sjukdomen kallas därför ofta fönstertittarsjuka. När de första symtomen visar sig har åderförkalkningen i många fall redan minskat kärlens diameter till […]

10 mar 2010, kl 13:36
0

De första tecknen på kärlsjukdom i benen är så diffusa att många andra förklaringar kan ligga närmare till hands. Smärtorna upplevs som en kramp som släpper om man stannar och vilar en stund och sjukdomen kallas därför ofta fönstertittarsjuka. När de första symtomen visar sig har åderförkalkningen i många fall redan minskat kärlens diameter till mindre än hälften av det normala.
– Förkalkningen i benens ådror är också en markör för hur kärlsystemet ser ut i resten av kroppen. Har man en förträngning i benen som kan mätas med blodtryck löper man en ökad risk till för tidig död i hjärt- och kärlsjukdomar, säger forskaren och kärlkirurgen Birgitta Sigvant på Centralsjukhuset i Karlstad.

Man har bland annat visat att kombinationen hjärtinfarkt och benartärsjukdom är mycket farligare än hjärtinfarkt och stroke. Birgitta Sigvant tycker att det är beklagligt att så få får diagnos i tid eftersom sjukdomen är relativt lätt att fastställa via ett blodtryck i benet. Hennes forskning visar att sjukdomen kan vara betydligt vanligare än man tidigare trott.
– I den första studien vi gjorde såg vi att det faktiskt är var femte individ över 60 år som har sänkta ankeltryck och att majoriteten av dessa inte har några symtom. Kvinnor drabbades oftare än män och de var också känsligare för den största enskilda riskfaktorn för ben–artärsjukdom, rökning.

I sin avhandling har Birgitta Sigvant analyserat data från drygt 5 000 personer över 60 år från fyra olika regioner i Sverige under åren 2004-2008. Deltagarna undersöktes för eventuell benartärsjukdom och intervjuades om rökvanor, andra sjukdomar och behandling. De få studier på benartärsjukdom som finns har i de flesta fall begränsats till förekomsten av fönstertittarsjuka hos män.
– Det är en stor nackdel då en allmän klinisk observation är att äldre kvinnor utgör den största patientgruppen. Mina studier visar också att fönstertittarsjuka hos kvinnor kan vara svår att diagnostisera, säger Birgitta Sigvant.  
I Sverige förs det statistik över alla som genomgått kärlkirurgi. När det gäller fönstertittarsjuka dominerar ingreppen på männen kraftigt men i nästa stadium av sjukdomen med starkt förträngda blodkärl dominerar kvinnorna.
– Man kan fundera på om det beror på att kvinnorna hoppar över stadiet med fönstertittarsjuka eller på att vi i vården missar att ställa diagnos på kvinnorna, säger hon.

Eftersom åderförkalkning i benen till stor del är en latent sjukdom menar Birgitta Sigvant att den springande punkten är att identifiera patientgruppen. Det går att göra relativt lätt genom att ta ett vanligt blodtryck på benet och jämföra det med ett blodtryck från armen. Hon studerar därför möjligheten att införa metoden som en screeningundersökning. Om patienterna blir medvetna om riskerna finns det också mycket att göra som att sluta röka och vara fysiskt aktiv. Det finns också förebyggande farmakologisk behandling som är effektiv, men den används inte rationellt och dokumentationen är bristfällig, menar hon.
Framtida studier borde i större utsträckning inriktas specifikt på patienter med ben–artärsjukdom och innefatta tillräckligt många patienter för att kunna belysa könsskillnader och läkemedelseffekten i olika stadier av sjukdomen. Idag finns en kraftig underbehandling av patienter med benartärsjukdom jämfört med patienter med symtom från hjärtat, påpekar hon.
– Det finns siffror på att 70 procent av hjärtpatienterna får farmakologisk preventiv behandling. Motsvarande andel i vår studie var bara 20 procent, säger hon.

Också i SBU:s kunskapsgenomgång från 2007 poängterar man att det är angeläget att förbättra det medicinska och farmakologiska omhändertagandet av patienter med benartärsjukdom. Baserat på rapporten har experterna arbetat fram nya riktlinjer för sjukdomen som kommer i vår. Där kommer man inte att föreslå allmän screening för att fånga upp symtomfria patienter som Birgitta Sigvant efterlyser.
– Det behövs mer forskning innan vi kan rekommendera det. Men det är inte uteslutet att det kan komma längre fram, säger professor David Bergqvist vid Uppsala universitet som var ordförande i projektgruppen.
Målet med farmakologisk behandling vid benartärsjukdom är att minska den kardiovaskulära risken, förbättra symtom på fönstertittarsjuka samt förhindra att sjukdomen förvärras. I SBU-rapporten konstaterar man att upp mot 40 procent av alla patienter med benartärsjukdom i öppenvården inte får rekommenderad trombocythämmnade terapi. Trombyl är det läkemedel som används mest i förebyggande syfte, men Birgitta Sigvant menar att evidensen bakom är begränsad, mycket beroende på att man har dragit slutsatser från studier som är gjorda på patienter med hjärtinfarkt och stroke. Dessutom har den största vinsten paradoxalt nog inte genererats av trombyl utan av andra trombocythämmare som ingått i studierna, konstaterar hon.

För ett par år sedan kom det första läkemedlet för fönstertittarsjuka, Pletal. Det verkar genom att förbättra blodcirkulationen och används för att kunna förlänga gångsträckan hos patienter med fönstertittarsjuka.  En ny rapport från SBU visar att medlet bara har en måttlig effekt. Det har inte heller någon förebyggande effekt.
I sin forskning har Birgitta Sigvant också tittat på kostnadseffektiviteten för olika behandlingar, främst i den patientgrupp som inte har några symtom. Hon kom fram till att det generellt är kostnadseffektivt att behandla symtomfria patienter med läkemedel. Mest effektivt var ACE-hämmare, det preparat som används minst. Andra behandlingar med dokumenterad effekt är tombocythämmare och statiner.
– Men det mest angelägna nu är att göra kostnadseffektivitetsmätningar på själva screeningförfarandet för benartärsjukdom. Det är något som vi inte har siffror på idag, säger hon.
 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng