Parallellhandel gynnar konsumenter och handelsföretag

Parallellimport sparar miljarder kronor åt svenska konsumenter årligen. Parallellimport av kläder alltså. Besparingen på parallellimporterade läkemedel är betydligt mindre ? 1 promille av sjukvårdsnotan.

11 jul 2002, kl 18:28
0

Med parallellimport menas att varor importeras av andra företag än den officiella generalagenten. Allt möjligt från motorcyklar, reservdelar till bilar, hemelektronik, CD-skivor och golfutrustning till modeglasögon etc.
Parallellimportörerna utnyttjar att priserna varierar mellan olika länder. En skillnad jämfört med läkemedel är att parallellimport av ovannämnda varor vanligen sker från länder utanför EU.
Att agenturföretagen ogillar parallellhandeln är inte underligt. De protesterar och driver rättsliga processer för att stoppa den. När det gäller import från länder utanför EU har agenturföretagen i vissa fall fått rätt. Men tillämpningen av lagarna är oklar.


Handel på gott och ont
När det gäller läkemedel betraktas parallellimport inom EU-kommissionen som något både gott och ont. Den anses vara en viktig drivkraft för fullbordandet av den inre marknaden inom unionen.
 Men å andra sidan ? om inte parallellhandeln medför sänkta läkemedelspriser leder den till effektivitetsminskningar, eftersom större delen av vinsten hamnar hos parallellhandlaren och inte hos hälso- och sjukvården.
Parallellhandel av läkemedel berör enbart handel mellan EU-länderna ? immaterialrätten (patentskydd, varumärkesrätt etc) och framför allt kraven i läkemedelslagstiftningen omöjliggör handel utifrån.
Även om företeelsen accepteras av industrin, så pågår åtskilliga rättsliga tvister om parallellhandel. Det handlar om rätten att använda olika namn på samma produkt, skillnader i formulering, förpackningar etc.


Besparing på marginalen
Sett till hela sjukvårdsbudgeten har parallellimporten av läkemedel en liten
betydelse, även om andelen i Sverige idag närmar sig en tiondel av hela läkemedelskonsumtionen.
1998 var värdet på parallellimporterade läkemedel 1 miljard kronor AIP (apotekens inköpspris). Eftersom Riksförsäkringsverkets rättesnöre vid prissättning är att parallellimporten ska vara minst 10 procent billigare innebar det en besparing på minst 100 miljoner kronor 1998.
Det motsvarar en besparing på 1 promille av hela sjukvårdsnotan, eller 0,6 procent av läkemedelsnotan.
Men detta är bara den mätbara besparingen. Det finns också en indirekt effekt tack vare konkurrensen från parallellhandeln. Att priset på Losec Mups-tabletter hamnade i närheten av parallellimporterade kapslar är knappast någon slump.


Ljus eller mörknande framtid?
När parallellimporten av läkemedel startade i Sverige hösten 1996 sades från olika håll att den skulle få liten omfattning och bli kortlivad. I spekulationerna handlade det om högst tio intressanta läkemedel och att fenomenet skulle finnas i fem, högst tio år.
Idag närmar sig den svenska parallellhandeln 10 procent av hela omsättningen. Därmed är andelen ungefär lika hög som i gamla parallellimportländer som Storbritannien, Holland och Danmark.
EU-kommissionen anser att införandet av EMU (den europeiska monetära unionen) och den kommande gemensamma valutan euro medför att parallellhandeln snart kommer att upphöra.
Länge har det pratats om att gemensamma europapriser kommer att slå undan benen för parallellimporten. Främst de amerikanska företagen arbetar hårt med europapriser. Så lär till exempel priset på Viagra inte skilja mer än ±5 procent inom EU.
Även om han ser fler och fler exempel på europaprissättning, så tror Ulf Janzon, ordförande för de parallellimporterande företagens förening, inte att europapriser slår undan benen för parallellimporten inom de närmaste tio åren.
? Det tar mycket lång tid att ändra förutsättningarna som ligger bakom prissättningen. Det fattades beslut om europapriser inom forskande europeiska företag redan för 15 år sedan ? men prisskillnaderna består, säger han.


Svårt styra priset
? Inte ens inom USA finns enhetliga priser. Där kan det skilja 10?20 procent i pris på samma läkemedel. Och om man inte kan styra priserna mer effektivt inom USA, blir det knappast enklare att styra 15 olika länder i EU.
Även om prisskillnaden inom EU minskar så är den fortfarande betydande. Olika behandlingstraditioner inom EU leder till helt olika mönster för läkemedelskonsumtionen. Självfallet måste ett land som Frankrike som konsumerar 2,5 gånger mer läkemedel per individ än Sverige ha en annan prissättningspolitik.
  Sjukvården är ett av de områden där EU inte lägger sig i de enskilda ländernas politik. Detta talar också för fortsatta prisskillnader på läkemedel inom Europa.
  ? Men skulle EU-länderna etablera en gemensam läkemedelsförmån ? då är det dags att kasta in handduken, säger Ulf Janzon.


EU-utvidgningen
I framtiden kommer EU att utvidgas österut. Därmed skapas nya intressanta affärsmöjligheter för parallellimporten. Priserna på läkemedel är ju ännu lägre i de östeuropeiska länderna än i södra Europa.
Men en snabb utveckling är inte trolig. Skälet är bristerna i patentlagstiftningen i dessa länder.
När Spanien och Portugal gick med i EU beslöts om särskilda övergångsregler eftersom patentskyddet för läkemedel var mycket svagt där när länderna blev medlemmar av EU. Först efter 15 år, i början av 1990-talet blev därför parallellimport möjlig från dessa länder.
Sedan dess har Spanien blivit ett populärt land att hämta läkemedel från, medan Portugal fortfarande är litet i dessa hänseenden.
? Affärsmöjligheterna i de nya länderna blir därmed avhängiga av hur lång övergångstid som kommer att tillämpas för de nya kandidatländerna, säger Ulf Janzon.


Global parallellhandel?
Men i framtiden kommer parallellimport kanske inte att begränsas av unioner och handelsallianser som idag.
? I USA som traditionellt  haft en negativ inställning till parallellhandel kan man se öppningar. Bland annat tillåts reimport av produkter som tillverkats i USA och sedan exporterats, säger Ulf Janzon.
Senare i höst kommer frågan om en eventuell ny runda att diskuteras inom WTO (världshandelsorganisationen), men där finns en gigantisk propp som hindrar liberaliseringen av världshandeln.
? Jordbruksprodukter! Men löser man den knäckfrågan så småningom kan allt hända inom parallellimporten. Tänk bara att USA och Japan skulle öppnas ? det vore något för parallellhandeln, säger Ulf Janzon. 
 


 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng