Annons

Påfyllnadsdoser kan bli nödvändiga i vuxen ålder

Hur lång immuniteten blir efter vaccination mot barnsjukdomar som mässling och påssjuka vet vi inte idag. Därför diskuteras om det i framtiden kommer att behövas påfyllnadsdoser i vuxen ålder.

16 maj 2005, kl 10:51
0

Annons

Att man tappar immunitet mot kikhosta är idag visat. Sverige har ännu inte, till skillnad från de flesta europeiska länder, infört någon förnyelsedos. Men Socialstyrelsen har påbörjat en översyn av hela vaccinationsprogrammet. Mycket talar för att man kommer att rekommendera en fjärde dos kikhostevaccin till barn i femårsåldern.

? Vi ser ju att vi inte stoppat kikhostan i samhället med det vaccinationsprogram vi har idag, säger Anders Tegnell på Socialstyrelsen.

Den har visserligen minskat radikalt sedan vaccineringen infördes igen 1996. Idag utgör den rapporterade kikhostan bara en tiondel jämfört med för tio år sedan. Men den cirkulerar fortfarande och man har också sett en ökning bland skolbarn.

Ett av argumenten för att införa fler doser är att situationen bland de riktigt små barnen, under ett år, inte är tillfredställande. Eftersom det idag inte är möjligt att vaccinera de nyfödda behöver man reducera antalet smittsamma individer för att skydda de allra minsta.

Internationellt pågår också en diskussion om det överhuvudtaget är möjligt att eliminera kikhostan utan en strategi som innefattar återkommande vaccinering även av vuxna.

Påfyllnad för vuxna

Allmän vaccination av vuxna diskuteras också när det gäller ?barnsjukdomar? som vi vaccinerat bort.
Hur länge immuniteten mot till exempel mässling, påssjuka och röda hund, som vi började vaccinera mot i Sverige i mitten på 1970- talet, kommer att hålla vet ingen idag.

? Den livslånga immunitet man trodde på från början har för flera sjukdomar visat sig inte hålla, säger docent emeritus Patrick Olin på Smittskyddsinstitutet.

? Det är helt logiskt om immuniteten inte är livslång. Det är skälet till att Smittskyddsinstitutet kartlägger antikroppsnivåer och utifrån dem gör riskbedömningar.

Så länge de här sjukdomarna cirkulerat i samhället har de fungerat som en sorts naturlig boostring till den genomgångna vaccinationen.

? Nu har vi hamnat i den fullt rimliga och inte överraskande situationen att mässling, påssjuka och röda hund är praktiskt taget utrotade i Sverige, vilket innebär att det inte finns någon ?naturlig påfyllnad?, säger Anders Lindberg, smittskyddsläkare i Halland.

Har man gått över till ett samhälle där man konstgjort skapar immunitet, då får man jobba lite på att upprätthålla den, konstaterar han. För den immunitet som skapas genom vaccination är sämre än den som uppstår vid en äkta infektion.

? Men det är ju den äkta infektionen vi vill undvika eftersom den är farlig och ger komplikationer.

Tidiga med två doser

Sverige var bland de första länderna som införde tvådosschema för de här vaccinationerna, vilket var framsynt, säger Patrick Olin.

I områden, bland annat i England, där bara en dos använts har epidemier återkommit bland tonåringar och unga vuxna, vilket speciellt när det gäller påssjuka och röda hund är ett sämre scenario än om sjukdomen uppkommer hos yngre. Den globala rekommendationen är nu två doser.

? Men om det kan behövas någon senare dos vet vi inte än, säger Patrick Olin.

Avvaktar vattkoppsvaccin

I Japan, USA och sedan ganska nyligen Tyskland rekommenderas generell vaccinering mot vattkoppor. Det förefaller dock inte aktuellt i Sverige än på ett tag. Refvac, en referensgrupp för vaccinationsfrågor inom Smittskyddsinstitutet som tittat på det vetenskapliga underlaget, anser att man bör avvakta.

I USA där man sedan 1996 haft allmän vaccinering har man haft en rad infektionsutbrott, trots vaccination. Det tyder på att skyddet inte är så bra.

? Idag ger man en dos av vaccinet vilket sannolikt är otillräckligt, säger Annika Linde, avdelningschef på Smittskyddsinstitutet.

Men bältrosproblematiken är det främsta skälet till att Refvac anser att man ska avvakta.
Vattkoppsvaccination är speciell, eftersom det är ett virus både som sjukdom och när man vaccinerar, som ligger kvar latent i kroppen.

? Ju äldre och skörare vi blir ju större är risken att ens gamla vattkoppor tittar fram i form av bältros. Det kan också vaccinviruset göra. Och idag vet vi inte om vattkoppsvaccinering ökar eller minskar förekomsten av bältros. Man kan spekulera åt båda hållen, säger Anders Lindberg.

? Det är alltid mycket mer känsligt om man så att säga med vilje gör något dumt än om naturen gör något dumt, understryker Annika Linde.

? Man måste ha ett väldigt intervall mellan den risk man utsätter barn för genom att vaccinera dem, jämfört med den risk som naturen utsätter oss för genom att infektera oss.