Den fjärde våningen i huvudbyggnaden på Kaohsiungs universitetssjukhus existerar inte. Förklaringen är den utbredda vidskepligheten; siffran fyra uttalas på kinesiska som ordet död så det anses säkrare att förflytta sig direkt från våning tre till våning fem.
Till utseendet skiljer sig sjukhuset i miljonstaden Kaohsiung annars inte mycket från ett svenskt sjukhus. Det största undantaget är en nyöppnad avdelning som man knappast skulle hitta på Karolinska eller Sahlgrenska ? avdelningen för traditionell kinesisk medicin.
Nyöppnad avdelning
Den västerländska och den traditionella kinesiska medicinen har i regel varit konkurrenter med oeniga anhängare. På senare tid har dock taiwaneserna insett att lärorna kan komplettera varandra och verka parallellt. Som resultat av denna insikt öppnade man avdelningen för drygt ett år sedan.
Här finns fyra olika mottagningar. Jing Chong Wu är ensam läkare vid mottagningen för internmedicin, men hinner ändå ta emot omkring 40 patienter en vanlig förmiddag. Dessutom hinner jag få en och annan pratstund med honom mellan varven.
Han är i botten anestesiläkare med 30 års arbetslivserfarenhet och har bland annat undervisat i orientalisk medicin i Los Angeles.
? I USA blev jag kallad för Doktor Ginseng, säger han och skrattar glatt.
Om en taiwanesisk läkare vill ägna sig åt kinesisk medicin krävs först en vanlig skolmedicinsk legitimation. Sedan krävs ytterligare några års studier.
? De flesta medicinstudenter väljer dock att stanna vid den västerländska medicinen då den i regel ger högre inkomst, berättar Jing Chong Wu.
Sakta men säkert håller ett bra samarbete på att växa fram mellan läkarna vid de västerländska och traditionella avdelningarna och man skickar nu patienter mellan varandra.
När avdelningen för traditionell kinesisk medicin öppnade i fjol flyttade Doktor Wu tillbaka till Taiwan.
? Mina föräldrar börjar bli gamla och i vår kultur är det viktigt att ta hand om dem. Så det var dags att återvända hem.
Klingande skratt
Det råder ingen tvekan om att han trivs med sitt jobb och han verkar väldigt omtyckt. Patient nummer 40 får precis samma uppmärksamhet och vänliga bemötande som patient nummer ett. Rummet fylls ofta av klingande skratt och det är en hjärtlig atmosfär.
? Uppmuntran och hoppingivning är en stor del av den kinesiska medicinens filosofi, förklarar Jing Chong Wu, och ler stort igen.
Till honom kommer främst äldre cancerpatienter och människor med kroniska sjukdomar, där västerländsk medicin inte har visat tillräcklig effekt.
? Under och efter avslutad kemoterapi och strålbehandling får många cancerpatienter bieffekter som aptitlöshet och insomnia. Det finns flera olika örter som kan lindra besvären. Ett annat exempel är migränpatienter. De får ofta örter som relaxerar de hals- och nackmuskler som antas ge upphov till huvudvärken, berättar han.
Många munskydd
Dörren till hans arbetsrum öppnas och stängs nästan hela tiden. Att nästa patient kommer in redan innan den föregående är färdig verkar inte störa någon. Det förvånar mig att så många patienter fortfarande bär munskydd trots att SARS knappast förekommer längre.
Jing Chong Wu berättar ivrigt att diagnosticeringen i kinesisk medicin bygger på fyra delar; inspektion, lukt, anamnes och pulstagning. Under inspektionen granskas bland annat tungans färg som kan vara vit, gul, röd eller lila beroende av sjukdom. Pulstagningen är en mycket central del som går till på ett speciellt sätt. Patienten lägger sina handleder på en grön liten kudde och läkaren mäter pulsen med tre olika fingrar på tre punkter per handled.
? Varje punkt korrelerar med olika organ och det är viktigt att ta hänsyn till både frekvens och amplitud, förklarar han.
Yin och Yang
Doktor Wu är en stark förespråkare för traditionell kinesisk medicin och förklarar att det handlar om balans i kroppen. Obalans i cirkulationen av bioenergi, Qi på kinesiska, kan ge upphov till en rad olika sjukdomar. Många terapier går ut på att återställa balansen mellan de universella krafterna Yin och Yang.
Behandling väljs efter sjukdomens art som till exempel kan vara kall eller varm. Även örter klassificeras enligt detta system och en ört som har visat effekt vid varma sjukdomar anses vara kall. Principen är att varma sjukdomar behandlas med kalla örter och vice versa.
Akupunktur och massage
Bredvid mottagningen för internmedicin ligger mottagningen för akupunktur respektive traumatologi. Hit kommer främst patienter med muskel-, skelett- och nervproblem.
Akupunktur korrigerar energibalansen mellan Yin och Yang genom att nålar appliceras på särskilda punkter som ligger utmed så kallade meridianer. Detta är tänkta banor av energiflöden som sammanlänkar olika organ i kroppen. I kinesisk akupunktur används sällan mer än tio nålar. Patienterna får vanliga spelkort som nummerlappar, vilket fungerar precis lika bra som det svenska kösystemet.
För den som har nålfobi är massage ett alternativ. Läkaren använder en kylande salva och masserar på olika sätt för att sträcka ut och relaxera musklerna. Många patienter grimaserar av smärta, men är i regel väldigt nöjda och avslappnade efteråt.
En annan vanlig behandlingsmetod är så kallad cupping. Med en vakuumpistol sätts sugkoppar fast på huden. Detta lär öka cirkulationen av både blod och Qi.
Ljuvliga dofter
Till avdelningen för traditionell kinesisk medicin hör även ett örtapotek med åtta anställda farmacevter. En av dem är Hong Tim Hwang som tar emot och visar runt.
Det doftar ljuvligt i lokalen som är full av långa hyllrader med burkar. Vid ena väggen står ett gammaldags apoteksskåp i trä där färska örter förvaras. På en hylla högt upp i skåpet står även några glasburkar med ginseng, lyciumbär och sköldpaddsben.
? Det här kostar 40 000 NTD (10 000 kronor, reds anm) för bara 600 g, säger Hong Tim Hwang, och visar en liten påse med den sällsynta svampen Cordyceps Sinensis.
Den används bland annat mot astma, cancer och impotens. Förr var den reserverad för kejsaren och ansågs väldigt värdefull. Numera är den tillgänglig för allmänheten, men odlas bara i liten skala högt upp i de tibetanska bergen.
Många kunder väljer att koka sina örter tillsammans med kött eller kyckling. Att på detta sätt kombinera mat och medicin är mycket vanligt i Taiwan.
En stor del av jobbet på apoteket består i att bereda örtpaket enligt recept. På en bänk lägger personalen ut vita pappersark, ett för varje dag. Ett 20-tal örter fördelas sedan på varje ark efter uppvägning på hushållsvåg. Vissa örter krossas i mortel först. Flera farmacevter samarbetar vid dispenseringen, så det går undan. När det är klart kontrollerar de att allt stämmer överens med receptet.
En annan viktig arbetsuppgift på apoteket är pulverblandning. Farmacevten tar ett recept och plockar ner de burkar som behövs från hyllorna. Sedan vägs pulver upp i en skål, blandas noga med en sked och hälls ner i en maskin som förpackar rätt dos i små påsar. Dessa läggs sedan i en större plastpåse där farmacevten anger hur läkemedlet ska administreras.
? Vi har kryssbara rutor på påsens utsida för till exempel antal gånger per dag respektive före eller efter måltid, förklarar Hong Tim Hwang och håller upp en påse.
Det råder en hjärtlig och uppsluppen stämning på apoteket. Många läkare kommer förbi för att diskutera eller bara småprata en stund.
Jing Chong Wu som är sjukhusets örtexpert botaniserar gärna bland de färska örterna, undervisar om deras effekter och provsmakar för att säkerställa kvaliteten.
Högt tempo
Inte långt ifrån örtapoteket ligger det vanliga apoteket där man säljer västerländska läkemedel. Här är arbetsbelastningen betydligt högre och det finns cirka 90 anställda farmacevter.
I en stor lokal sker dispensering till patienter som ska hämta ut sina läkemedel. Nästan alla recept som utfärdas på sjukhuset kommer ut på en skrivare i lokalen och expedieras omgående. Många farmacevter samsas om utrymmet och tempot är högt. På baksidan av varje recept sitter en plastficka där läkemedlet läggs.
Ingen bipacksedel
Samordnaren Ying Ju Ou förklarar alla rutiner och är mycket stolt över sin arbetsplats.
? På receptet finns, förutom patientdata, läkemedelsnamn och styrka även uppgifter om läkemedlets form och färg. Detta ger patienterna en möjlighet att själva kontrollera att de har fått ut rätt läkemedel. Viss viktig information skrivs också ut på receptet, som till exempel varningstriangel, berättar hon.
När jag undrar varför det inte räcker med märkningen på förpackningen får jag veta att vare sig förpackning eller bipacksedel lämnas ut. Patienterna får istället ut exakt antal tabletter.
? Det är bara onödigt att ge för mycket information som kan skrämma dem och skapa obefogad oro, säger Ying Ju Ou.
Pulver populärt
En stor del av arbetet på apoteket utgörs av pulverisering av tabletter. Detta gör man främst till barn under tolv år och patienter med sväljsvårigheter, men alla har rätt till denna extra service och efterfrågan är stor. Ingen patient nekas att få sina tabletter i pulverform trots att vissa är olämpliga att krossas.
? Flytande beredningar skulle kunna vara ett bra alternativ till pulverisering, men marknaden för dessa produkter är väldigt liten i Taiwan, berättar Ying Ju Ou.
Klinisk farmaci
På apoteket arbetar även tre kliniska farmacevter som delar på elva olika intensivvårdsavdelningar. De går med läkaren och sjuksköterskan på ronden och diskuterar patientens medicinering. Varje patient har en pärm där all nödvändig information är samlad. Farmacevtens främsta uppgift är att gå igenom läkemedelslistorna, korrigera eventuella misstag och föreslå ändringar.
Klinisk farmaci som begrepp har funnits i Taiwan sedan tio år, men processen är långsam. Situationen är ganska lik den som råder i Sverige, men framtiden ser ljusare ut. Många läkare utbildar sig nämligen i USA där farmacevterna är integrerade i vården i större utsträckning. Därmed är många unga läkare positivt inställda till att samarbeta med farmacevter. Precis som i Sverige finns dock ingen kurs i klinisk farmaci på grundutbildningsnivå, då det än så länge saknas lärare i ämnet.
Läkemedel i present
På apoteket jobbar också Chen Chun Kuo som berättar om några problem med det nuvarande vårdsystemet.
Förutom grundlönen får läkarna betalt per patient vilket uppmuntrar till onödiga läkarbesök. Istället för att skriva itererade recept väljer läkarna i regel alltid återbesök.
Ett annat problem är att sjukhuset får betalt av ett försäkringsbolag för varje förskriven tablett och även gör en liten vinst på detta. Då sjukhuset är privatägt och har en snäv budget drivs läkarna till att förskriva mer läkemedel än nödvändigt.
? Patienterna skulle aldrig protestera då de dels har stort förtroende för sin läkare och dels är mycket positivt inställda till medicinering. Taiwaneser på semester köper gärna utländska läkemedel i present till sina vänner och många bygger upp sitt eget lilla hemapotek, säger Chen Chun Kuo.
Båda problemen håller dock på att åtgärdas genom gradvisa förändringar av vårdsystemet.
? Förut handlade det mest om att tjäna så mycket pengar som möjligt, men i år har patientsäkerhet blivit ett hett tema. Alla misstag måste dokumenteras, berättar han.
Blöjor och godis
För de många privata apoteken i Taiwan är den ekonomiska situationen pressad. Receptbelagda läkemedel kan hämtas ut där, men nästan alla patienter väljer av bekvämlighetsskäl att istället hämta ut sina läkemedel direkt på sjukhusen. Eftersom de privata apoteken inte kan överleva på försäljning av OTC-läkemedel säljer man även till exempel blöjor och godis.
Apotekssystemet i Taiwan är med andra ord ganska olikt dagens svenska system. Med tanke på EU:s aktuella prövning av apoteksmonopolet är det kanske mer likt morgondagens.
Anna Celén