Annons

Onödigt med sjukförsäkringar

Privata sjukvårds- och läkemedelsförsäkringar blir allt vanligare i Sverige. Men ökningen sker från en extremt låg nivå. Framtiden för den här typen av försäkringar avgörs av utvecklingen av den offentliga sjukvården.

20 aug 2002, kl 17:17
0

Annons

Privata sjukvårdsförsäkringar, där läkemedel ofta ingår, har en mycket låg spridning i Sverige. Totalt omsätter de endast drygt 240 miljoner kronor vilket bara är 1,5 promille av de totala sjukvårdskostnaderna. Det visar den färska EU-rapporten Voluntary health insurance in the European Union.

Men det blir allt vanligare med den här typen av försäkringar. Enligt Kommittén Välfärdsbokslut, som lämnade sin rapport i slutet på förra året, har tillväxttakten också ökat under senare år, vilket sägs bero på debatten om köerna i sjukvården och att försäkringar alltmer ses som en anställningsförmån.

Nästan uteslutande är det arbetsgivare som tecknar försäkringarna för att anställda nyckelpersoner snabbt ska få vård vid sjukdom.

? I de åldrar som nyckelpersonerna har behövs väldigt lite sjukvård. Det är människor som är fullt friska och yrkesverksamma som får försäkringar, säger Roger Molin, chef på avdelningen för hälso- och sjukvårdspolitik på Landstingsförbundet.

Stora satsningar
En sjukvårdsförsäkring betraktas ofta som en tillgänglighetsförsäkring där den försäkrade vid sjukdom kan gå förbi köerna i vården och få hjälp snabbt. Läkemedel är fortfarande en relativt liten del i försäkringen. Johan Hjertqvist, chef för tankesmedjan Timbro hälsa som bland annat sponsras av företagarorganisationen Svenskt näringsliv, menar dock att läkemedel kommer att få större tyngd i försäkringen i framtiden.

? Om man fortsätter att ställa krav på en allt högre egen insats vid betalning av läkemedel så kommer de privata försäkringarna att öka. Läkemedel blir också en allt viktigare del av sjukvården, säger han.

Han anser att utvecklingen mot allt fler privata försäkringar är oundviklig men också värdefull.

? Sjukvården är underfinansierad och vi behöver fylla på med andra pengar. Vi kommer aldrig att komma tillbaka till ett läge där alla är nöjda med samma sak. Det är oundvikligt att den individualiserade efterfrågan ökar.

Men på Landstingsförbundet tror man inte att privata sjukvårdsförsäkringar har en framtid.

? De närmaste åren görs stora nationellt stödda satsningar i landstingen för att förbättra tillgängligheten, vilket kommer att minska underlaget för privata försäkringar, framhåller Roger Molin.

Idag har drygt en procent av svenska folket en sjukvårdsförsäkring vilket är lägst inom EU. Flest försäkringar finns i Frankrike där över

90 procent av befolkningen är försäkrade. Sjukvårdsförsäkringarna dök upp i Sverige för omkring 15 år sedan och har sedan dess ökat i antal. Enligt EU-rapporten förväntades konkurrensen mellan försäkringsbolag leda till lägre premier när det etablerades en fri EU-marknad för denna typ av försäkringar 1994. Men i själva verket har premierna stigit mer än hälso- och sjukvårdskostnaderna i övrigt, enligt rapporten.

Farlig utveckling
Ursula Berge på tankesmedjan Agora som sponsras av bland annat SACO, LO och SKTF, menar att de privata försäkringarna öppnar upp för en utveckling där det bara är de anställda som blir försäkrade. Många hamnar därför helt utanför sjukvårds- och läkemedelssystemet. Detta kan i sin tur leda till en selektion av anställda där hälsobilden avgör vem som

blir anställd. Hon ser också att fler privata försäkringar underminerar det svenska systemet med en offentlig välfärd.

? De som tjänar mest kan tänka sig att lägga mer pengar på sjukvårdsförsäkringar. Det är en farlig utveckling eftersom de så småningom kommer att börja fundera på varför de betalar för den offentliga vården.

Även Gunvall Grip som medverkat i Kommittén Välfärdsbokslut och som arbetar på Folksam menar att de privata sjukvårdsförsäkringarna för med sig en selektering av marknaden.

? De som redan är sjuka får inte teckna någon försäkring så det är klart att det är risk för klasskillnader om detta sprids. Det är sjukvårdens utveckling som avgör om antalet försäkringar växer.

Karin Nordin

Karin Nordin är apotekare och frilansjournalist