På en konferens nyligen sade Olof Edhag, tidigare överdirektör i Socialstyrelsen, att 90 procent av dagens felaktiga läkemedelsanvändning beror på organisatoriska och andra besläktade faktorer. Alltså inte på grund av att läkemedlen i sig är av dålig kvalitet.
– Har man ett komplicerat sjukvårdssystem med många aktörer så ökar också riskerna för att något blir fel. I utredningen ska vi titta på hela kedjan av hur läkemedel används. Kan vi åstadkomma ett enklare system än dagens så kan vi också minska riskerna för att läkemedel används fel, säger han.
Utredaren Olof Edhag kommer att till sin hjälp ha en bred uppsättning experter från landstingen, kommunerna, berörda myndigheter samt yrkesföreningar. Utredningen ska lämnas till regeringen senast den 30 september är 2000.
– Men vi lämnar redan vid årsskiftet en lägesbeskrivning, som dock inte kommer att innehålla konkreta förslag, säger Olof Edhag.
I utredningsdirektiven betonas ekonomiska aspekter på läkemedelsanvändningen. Finns det inte en risk att den medicinska nyttan tappas bort?
– Läkemedelsanvändning är självfallet inte bara kostnader, utan ger även samhällsekonomiska vinster, även om de är svåra att mäta. Att vissa verksamheter nästan halverat sina vårdplatser beror till stor del på effektiva läkemedel. Sådana vinster ska vi försöka att kvantifiera, säger Olof Edhag.
Uppföljning nödvändig
För att myndigheterna ska kunna påverka läkemedelsanvändningen i ökad omfattning behövs mer exakt kunskap om hur läkemedel förskrivs och används idag.
En tanke är att subventioner ska styras tydligare mot just de läkemedel som används för angelägna medicinska behov. Idag omfattas även så kallade livsstilsläkemedel för medicinskt tveksamma ändarnål av förmånssystemet – något som ifrågasatts i debatten.
– Vi behöver uppföljningssystem för att kunna skilja mellan medicinskt adekvat användning och sådan som den enskilde själv kanske bör betala, säger Olof Edhag.
Ett problem är att mänga läkare är negativa till centrala läkemedelsregister som kopplar samman diagnos, förskrivningsorsak och läkemedel.
Tidigare har socialdepartementet lagt ut ett uppdrag på Socialstyrelsen och Läkernedelsverket att gå genom livsstilsläkemedlen, eller livskvalitetsläkemedlen. Till den 1 juli ska myndigheterna utreda de ekonomiska konsekvenserna av nuvarande och frarntida livskvalitetsläkemedel.
– Det uppdraget ligger kvar. Innehåller rapporten något alarmerande kan regeringen föreslå förändringar. Men huvudtanken år att materialet ska lämnas över till Edhags utredning, säger Lennart Östblorn, kansliråd vid socialdepartementet.
Utredarens direktiv
Utredningen om läkemedelsförmånen ska vara klar senast den 30 september år 2000.
I direktiven poängteras att "utredaren ska anlägga ett hälsoekonomiskt och kostnadseffektivt synsätt på läkemedelsförmånen…"
Direktiven sammanfattas i nedanstående punkter. Olof Edhag ska:
? Kartlägga hur läkemedel som omfattas av förmånen förskrivs.
? Analysera kostnadsdrivande faktorer inom förmånssystemet.
? Lämna förslag på om så kallade livsstilsläkemedel ska ingå i förmånen och analysera om detta medför särskilda prioriteringsproblem.
? Utifrån läkemedelsförmånens allmänna utgångspunkter beskriva konsekvenserna av en ordning där läkemedelsförmånen inte längre är statligt reglerad eller reglerad genom att endast ange vissa ramar för förmånen.
? Analysera om den nuvarande ordningen att varje läkare fritt ska få skriva ut läkemedel utan hänsyn till bland annat om läkaren innehar en specialkompetens är förenlig med läkemedelsförmånens allmänna utgångspunkter.
? Beskriva för- och nackdelar med att ha separata högkostnadsskydd för läkemedel och för sjukvård och föreslå regler som bäst beaktar läkemedelsförmånens allmänna utgångspunkter.
? Utifrån de allmänna utgångspunkter som gäller för läkemedelsförmånen lämna de lagförslag och förslag i övrigt som utredaren finner motiverade.