Annons

Ökad samverkan i dagens schizofrenivård

Med nya riktlinjer skall vården av schizofreni se likadan ut var man än bor, en samstämmighet som för tio år sedan hade varit en omöjlighet. I stället för att behandla enligt en modell som läkaren tror på – bara psykoterapi, bara nätverkssamtal eller bara neuroleptika  – skall man kombinera olika insatser för att öka möjligheterna för en bättre och mer individualiserad vård.

19 jul 2002, kl 03:27
0

Annons

Det finns många myter om orsakerna till schizofreni. En stor andel insjuknar i ungdomen och sjukdomen får ofta ett kroniskt förlopp. Många patienter på de gamla mentalsjukhusen hade schizofreni och det ansågs att man inte kunde göra så mycket för dem. Sedan slutet av 80-talet och 90-talet har intresset för schizofreni och psykiska funktionsnedsättningar ökat, mycket tack vare psykiatriutredningen där man såg att människor med psykiska funktionshinder hade det dåligt i samhället. Det har kommit mer behandlingskunskap, både om läkemedel och andra behandlingmetoder.
Det gör att man idag kan se mer optimistiskt på behandlingen av schizofreni, genom att kombinera olika typer av insatser och att individualisera vården.
? Med de kunskaper vi har idag är bilden av schizofreni inte lika negativ, säger överläkare Ing-Marie Wieselgren vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Kan vi komma in med ett brett utbud av insatser ännu tidigare än idag så kommer prognosen att förbättras ytterligare. Det som ofta är till hinder för människor med psykiska sjukdomar är inte bara att de har symtom av sin sjukdom och biverkningar av mediciner utan de möts av en massa fördomar i samhället.


Samma vård överallt
Schizofreni är också ett område där det har funnits många olika åsikter om behandling.
? Det fanns tidigare en övertro dels på vad psykologisk behandling kunde hjälpa patienterna med, men också en övertro på vad läkemedelsbehandling kunde ge, säger professor Frits-Axel Wiesel som också arbetar vid Akademiska sjukhuset. Den stora gruppen med kronisk schizofreni är ett uttryck för att vare sig den ena eller andra skolan har löst problemet för patienterna. Idag tror vi mer på att kombinera olika behandlingar.
Det har nyligen kommit kliniska riktlinjer för schizofreni och schizofreniliknande tillstånd. Det är den första i en serie på sju riktlinjer som Svenska Psykiatriska Föreningen ger ut. Där försöker man integrera olika behandlingsmodeller som har en dokumenterad effekt och avsikten är att vården skall se likadan ut oavsett var man bor.
Men det hindrar inte att det dyker upp nya metoder som sägs bota schizofreni. Det får alltid stor uppmärksamhet och inger hopp för många.
? Tyvärr har det varit så att de flesta inte håller måttet, säger Ing-Marie Wieselgren. Det kan hjälpa vissa men när man prövar dem i större skala ser man att det inte hjälper för det stora flertalet. Man måste komma ihåg att schizofreni ser väldigt olika ut och att det då också behövs olika insatser.


Ökad sårbarhet för schizofreni
Orsaken till schizofreni är fortfarande okänd och det finns både biologiska, psykologiska och sociala förklaringsmodeller. Dopamin påverkar kroppsrörelser, koordination, känslor och intellekt och den mest framträdande biologiska teorin går ut på att de psykotiska symtomen vid schizofreni beror på en överaktivitet i dopaminerga banor som går från mitthjärnan till hjärnbarken och det limbiska systemet. Infektioner under fosterstadiet, influensa under graviditeten, syrebrist vid förlossningen, tidig psykologisk skada och stress har också angetts som delorsaker.
En teori går ut på att det är en störning i cellmembranen som skulle vara generell för hela kroppen, men som framför allt märks i hjärnans funktion.
? Olika sådana faktorer kan spela med som en del av sjukdomsorsaken och kan i kombination med en ärftlig sårbarhet öka risken, säger Ing-Marie Wieselgren. Man diskuterar hur stor roll de genetiska faktorerna spelar. Det man är säker på är att det finns en ärftlig komponent, men det verkar inte räcka som en förklaringsmodell för schizofreni hos alla. Frågan är hur vi lär oss att hitta de fall som orsakas av det ena eller andra.
Ett snabbt insjuknande med många positiva symtom som hallucinationer och vanföreställningar kan verka dramatiskt men har i regel en relativt bra prognos. De som har mer uttalade negativa symtom har ofta en sämre prognos. Det smygande insjuknandet med nedsatt social förmåga både i arbetslivet och i det sociala livet tillsammans med negativa symtom är en påtaglig faktor för dålig prognos.


Vanligare bland män
Vissa studier tyder på att schizofreni är vanligare hos män. Risken för en kronisk sjukdomsutveckling med sänkt funktionsnivå är också större och de får sjukdomen i genomsnitt fem år tidigare än kvinnor.
En teori är att östrogen skulle ha en skyddande effekt eftersom det binder sig till dopaminreceptorerna på liknande sätt som neuroleptika. Man vet också att kvinnor behöver en högre dos av neuroleptika efter menopaus. Det finns även teorier om att pojkar och flickors hjärnor ser olika ut, att pojkhjärnor är känsligare för syrebrist vid förlossning eller att de skulle vara känsligare för vissa infektioner.


Schizofreni minskar
Schizofreni är en sjukdom som ser förvånansvärt lika ut över världen och det förekommer i lika stor utsträckning i västvärlden som i u-länder.
? Däremot har förloppet av sjukdomen ofta en bättre prognos i tredje världen, säger Frits-Axel Wiesel. Man har förklarat det med att de har tätare familjerelationer och ett större socialt kontaktnät.
Det finns en debatt att schizofrenierna har minskat i västvärlden under de sista 20 åren, men det kan också bero på att mycket i vården har ändrats liksom diagnostiken av sjukdomen.
? Man kan tycka att vi lever i ett tuffare och tuffare samhälle och att risken för sjukdomen skulle öka, säger Ing-Marie Wieselgren. Men det kan finnas andra bakomliggande orsaker som har ändrats. Vi har en bättre mödrahälsovård, vi har minskat risken för vissa skador under fosterlivet, en del infektioner har gått ner. Det är också fler idag som får en lindrigare form av sjukdomen.


Bevara det friska
Den som är sjuk länge tappar mycket av sin funktionsförmåga när det gäller, arbete, studier och socialt kontaktnät. Att hämta igen det om sjukdomen lugnar ner sig efter 10 – 20 år är svårt. Därför inriktar man sig idag mycket på de friska sidorna hos patienterna. Man försöker redan när personen insjuknar att ta reda på hur det går med bostad, om patienten kan hålla en bra kontakt med familjen. Man försöker hjälpa familjen för att undvika oro och skuldkänslor liksom man försöker stötta kompisar så att de finns kvar.
? Problemet är att väldigt många blir sjuka när de är unga. De har aldrig haft något arbete och har därför ingen sjukpenning, säger Ing-Marie Wieselgren. Kommunerna är skyldiga att ställa upp med olika typer av boende som är så hemlika som möjligt, men där ser det olika ut över landet. När det gäller sysselsättning är det ännu sämre och för fritiden görs det ingenting alls.
De regler som gäller idag för psykosmedel är att de psykiskt sjuka som saknar sjukdomsinsikt får fria läkemedel.
? Det betyder att den som har sjukdomsinsikt och verkligen anstränger sig får betala, säger Ing-Marie Wieselgren. Många har otroligt dålig ekonomi och just när högkostnadsskyddet tar slut kanske man inte har pengar.


Att hantera sin sjukdom
Det finns mycket att göra i det som kallas psykopedagogiskt arbete. Patienten kan lära sig att förstå vad som kan innebära en risk för att bli sjuk på nytt, att hitta tidiga varningstecken. När man är frisk kan man skilja på fantasi och verklighet, men när man är psykotisk vet man inte var den gränsen går.
? Patienten kan lära sig att inse att när man tar sin medicin så är den här gränsen tydligare, säger Ing-Marie Wieselgren. Neuroleptika skall användas för att möjliggöra rehabilitering och jobba med de friska sidorna.


Inget motsatsförhållande
Det finns inget motsatsförhållande mellan ett biologiskt synsätt och psykologiskt. Det är svårt att göra studier på effekten av psykoterapi, men Ing-Marie Wiesel tror att en del kan bli hjälpta.
? För vissa kan ett trauma i kombination med att man har en ökad sårbarhet vara det som utlöser psykosen, säger hon. Men jag tror att det finns andra där det inte har hänt något svårt, det kan vara en slump vad hallucinationer och tankestörningar kretsar kring, det kan helt enkelt vara det som råkade vara aktuellt när patienten blev sjuk.
Om man har varit med om ett trauma bör man naturligtvis få hjälp att bearbeta det, menar hon. Det ger bättre möjlighet att handskas med sin sjukdom och liksom för vem som helst har man större möjligheter till ett bra liv om man kan bearbeta svåra händelser.
Ibland kan schizofreni utlösas av olika livshändelser, men det behöver inte var så stora händelser. Det kan vara att man flyttar, börjar en ny skola, rycker in i lumpen, att man får barn eller råkar ut för en förlust av något slag.
? Om man försöker individualisera behandlingen kommer vi efterhand att lära oss vem som skall ha vad i stället för att behandla efter den modell man tror på – bara psykoterapi, bara nätverkssamtal bara neuroleptika osv, säger Ing-Marie Wieselgren.


Socialt problem
En studie som gjordes vid Karolinska Institutet visade att av 400 med diagnosen schizofreni var det bara 40 som hade arbete. Det finns ett tilltagande problem med personer som har andra typer av problem, en stor del av de med schizofreni har alkoholproblem. Det finns skräckexempel med psykiskt sjuka som lever på gatan.
? Men för många är det mycket bättre idag, säger Ing-Marie Wieselgren. Vi behandlar människor på ett människovärdigt sätt. Vilket liv hade man om man levde hela sitt liv på mentalsjukhus? Att ha en egen lägenhet kan vara lyckan och det som ger livet mening.
För många människor är bilden av psykisk vård den man fått av filmer som Gökboet. Där borde vi som vet hur det är göra något för att ändra på bilden, menar Ing-Marie Wieselgren.
? De som blir friska eller klarar sig bra med neuroleptika går inte gärna ut och berättar hur bra de mår. Schizofreni är fortfarande en skamlig sjukdom. 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng