Nytt ljus på genterapi
Säkerheten är en av de största utmaningarna inom generapin. Hur kan man till exempel kontrollera att DNA-sekvensen man för in i cellerna sätter sig på rätt ställe i genomet?

Nytt ljus på genterapi

Genterapi har under decennier varit en omstridd metod. Uppmärksammade framgångar och många bakslag har gjort det svårt att värdera genterapins roll i den framtida sjukvården. Men studien i New England Journal of Medicine i slutet av januari betraktas, åtminstone av forskarna, som ett bevis för att genterapi är på gång igen.– Det är ett fullständigt […]

8 apr 2009, kl 13:15
0

Genterapi har under decennier varit en omstridd metod. Uppmärksammade framgångar och många bakslag har gjort det svårt att värdera genterapins roll i den framtida sjukvården. Men studien i New England Journal of Medicine i slutet av januari betraktas, åtminstone av forskarna, som ett bevis för att genterapi är på gång igen.
– Det är ett fullständigt makalöst genombrott, man har visat att det går att bota svår kombinerad immunbrist med genterapi. Jag förstår inte varför det inte har uppmärksammats mer, det är ju världens bästa kliniska tidskrift, säger Gösta Gahrton, professor vid Karolinska institutet, om studien.

Forskarna bakom studien testade en ny behandling på tio patienter som led av svår kombinerad immunbrist. Sjukdomen innebär att man helt saknar vita blodkroppar och immunförsvar och måste leva »i en bubbla«, helt isolerad från omvärlden. Oftast överlever inte barnen som föds med sjukdomen sitt första levnadsår. Den enda behandlingen som finns är benmärgstransplantation, men donatorer finns inte för alla patienterna. Patienterna som deltog i studien saknade enzymet adenosindeaminas som hjälper kroppen att bli av med substanser som är giftiga för vita blodkroppar. Forskarna tog patienternas egna benmärgsstamceller och förde in genen som kodar för enzymet, sedan injicerades cellerna tillbaka. Fyra år senare lever patienterna ett normalt liv.
– Jag är övertygad om att genterapi blir kliniskt användbar så småningom, säger Gösta Gahrton.

Även på svensk mark är det nya genombrott på gång. Bengt Widegren, professor vid Lunds universitet, och hans forskarlag hoppas att genterapi kommer att kunna hjälpa patienter med hjärntumörer. Den främsta strategin för att försöka bota cancer är att föra in gener som kan döda cancerceller. Bengt Widegrens metod går ut på att lära immunsystemet känna igen och förstöra cancerceller. Först opererar man bort en del av hjärntumören och tar vara på cancercellerna. Nästa steg är att tillföra gener som kan väcka immunsystemet och bestråla cellerna så att de inte längre kan dela sig. Patienter får sedan en injektion av dessa celler och immunsystemet börjar så småningom uppfatta alla andra cancerceller i kroppen som främmande.
– Det fungerar som en vaccination, säger Bengt Widegren.
Enligt Bengt Widegren kommer hans grupp snart att publicera en studie som visar att deras metod ökar överlevnaden hos hjärntumörpatienter med 70 procent.

Det största problemet med genterapi har hela tiden varit säkerheten. Den nya genen som patienterna får kan sätta sig var som helst i arvsmassan och ingen kan förutspå hur andra gener påverkas. I vissa fall har genterapi lett till att onkogener aktiverades och orsakade cancer hos patienterna.
– I en tidigare internationell studie behandlades könsbunden kombinerad immunbrist. Den genbärande vektorn aktiverade en onkogen i några fall, vilket resulterade i att fyra av 10 barn fick leukemi efter flera år. De är uppenbart att sjukdomstypen spelat en roll eftersom det inte inträffat i andra immundefektsjukdomar. Man har generaliserat en hel del om genterapi i pressen efteråt, det var förstås tragiskt och sorgligt men jag tycker inte att det ska förhindra att man fortsätter med genterapiforskning. Målet måste vara att ha en målsökande gen, så att man kan styra var genen sätter sig. Den forskningen är på gång, säger Gösta Gahrton.

Även den europeiska läkemedelsmyndigheten, EMEA, har tagit de senaste årens utveckling inom genterapiområdet på allvar. Den 30 december 2008 fick Europa en enhetlig lagstiftning för avancerade läkemedel, dit även genterapi räknas. En ny vetenskaplig kommitté inom EMEA, kommittén för avancerade terapier eller CAT träffades nyligen för första gången. Varje ny ansökan om godkännande av avancerade läkemedel som kommer in till EMEA kommer nu att bedömas av CAT.
Kommittén ska undersöka säkerhet, kvalitet och effektivitet hos nya behandlingar. Ytterligare en uppgift är att följa de senaste forskningsrönen och uttala sig om dem. Proceduren är fortfarande under utarbetande och man väntar på godkännande från EU-kommissionen.
– Dessutom har vi en möjlighet att certifiera utvecklingsprodukter för små och medelstora företag, det vill säga bedöma utvecklingsarbete i en viss fas, berättar Lennart Åkerblom, chefen för bioteknologigruppen på Läkemedelsverket och svensk representant i CAT.
Det är ett sätt att informera bioteknikföretag om vilka frågor de behöver ta ställning till innan den nya produkten kan utvecklas vidare. Kommittén kommer även att stå för vetenskaplig rådgivning och ta hand om klassningsärenden, det vill säga bedöma om företagets produkt kan klassas som läkemedel eller inte. En genterapiprodukt måste uppfylla en rad kriterier för vad ett läkemedel är, enligt den svenska och europeiska lagstiftningen.
– En virusvektor, till exempel, som är modifierad för att tillföra en gen är ett läkemedel enligt den europeiska förordningen som började gälla 2001, säger Lennart Åkerblom.

En genterapiprodukt kan egentligen vara vad som helst, men om syftet är att få ett genuttryck så klassas produkten som läkemedel. Eftersom nya avancerade läkemedel utvecklas ständigt ser Lennart Åkerblom upprättandet av kommittén för avancerade terapier som något positivt.
– Vi kan göra en oberoende bedömning och vara ett bra stöd till de som utvecklar nya läkemedel, säger han.
Ordföranden i CAT, tyska Christian Schneider, räknar med att kommitténs arbete kommer att skynda på utvecklingen inom genterapi.
– Jag kan föreställa mig att det kommer att bli så, eftersom CAT kommer att underlätta kommunikationen mellan företag och intressenter och bidra med vetenskaplig rådgivning. På det sättet kommer CAT att uppmuntra tillståndsökande företag i deras utvecklingsarbete. Detta kan stimulera både universiteten och läkemedelsindustrin att forska vidare inom området.
Även industrin välkomnar den nya lagstiftningen och kommittén.
– Nu har vi samma förordning som för vanliga läkemedel och tanken med varje läkemedelslagstiftning är att se till patienternas bästa. Ett gemensamt synsätt över hela EU och centraliserat regelverk gör att vi får bättre patientsäkerhet, säger Johan Järte, VD på läkemedelsföretaget Sentoclone som forskar mycket på avancerade terapier.
– Den andra sidan av myntet är att det blir en stor belastning på många små företag, för att det är krävande att dokumentera allting, med alla tillstånd som behövs. Det är mycket tid som går åt.
Utmaningen blir med andra ord att få fram en lagstiftning som garanterar säkerheten men inte bromsar utvecklingen.
– Det är egentligen en nyckelfråga. Men jag tror att forskningen pågår i alla fall, forskningen är fri. Vad statsmakten och regeringar i Europa måste satsa på är translationell forskning, det vill säga att hjälpa idén till färdigt läkemedel, säger Johan Järte.

Rent regulatoriskt finns det många problem som omgärdar genterapi. Ett av dem är patentfrågan. Att ta patent på ett läkemedel är inget konstigt. Patent på genteknik är en mer komplicerad fråga och många forskare menar att regelverket kring patent inte har anpassats efter den senaste utvecklingen. Patentansökan borde inte kunna grundas enbart på att någon har hittat en ny DNA-sekvens, ett anlag som många andra kan bära på. Att ha patent på en gen kan tolkas som att en person eller ett företag äger en bit av andra människors arvsmassa.
– Möjligheten att få patent på en gen är liten idag. På 1980-talet var det en otrolig bedrift att få fram en gensekvens. Idag görs det nästan automatiskt och det krävs alltså mer för att få en patentansökan godkänd, säger Patrick Andersson på Patent- och registreringsverket.
Det är inte heller säkert att upptäckten av en gen leder till ett bra läkemedel. Man kan även få patent på att använda en viss gen i ett visst syfte.
– Det är ett dilemma, säger Bengt Widegren om att ta patent på gener.
– Det kan handla om att patentera livet som sådant och all användning av en viss gen. Samtidigt tycker jag att de som har lagt ner en massa pengar på sin forskning borde få använda sina resultat och belönas.
Tillsammans med framgångarna väcks också den etiska debatten till liv igen. Många tänker på genmodifierade människor när de hör ordet genterapi.
– Det är inte så konstigt att människor är rädda för att man rör vid genomet, eftersom det bestämmer så mycket, säger Gösta Gahrton.
Debatten kring genmodifierade växter och djur har varit infekterad och en vanlig fråga till genforskare är ifall de försöker leka gud.
– Rädslan för genmodifierade organismer spiller över på genterapi, anser Gösta Gahrton. Vi forskare får ta på oss en del av ansvaret, vi har inte lyckats informera tillräckligt.
Bengt Widegren håller med.
– Det är lite science-fiction över genterapi. Det är bra att diskussioner förs, men ofta är de mer känslomässiga än vetenskapligt korrekta. Vartenda bakslag skapar en fördröjning som minskar satsningarna på genterapi, tillägger han.

Frågan är hur mycket vi vågar förändra i genomet och var gränsen för genteknik ska gå. Om man bedriver genterapi på könsceller kommer anlagen att föras vidare till kommande generation. Idag är detta förbjudet, i alla fall i i-länder, inklusive Sverige. Anledningarna är många, bland annat för att det är en slutgiltig förändring som vi inte kan förutspå konsekvenserna av. En gen kan ha fler funktioner än de vi känner till, exempelvis. Rent etiskt handlar det om en balansgång på styv lina.
– Kan vi upprätthålla idén om allas lika värde om sånt här blir tillåtet? undrar Henrik Brandén, konsult på Gentekniknämnden.
– Sjukdomsbegreppet förändras dessutom hela tiden, snart kanske hittar vi »alkoholismgenen«. Finns det någon gräns? Om man inte kan dra en gräns, ska man hålla på med människor? säger Henrik Brandén.
Många utmaningar och frågeställningar finns kvar, trots de senaste genombrotten inom genterapiforskning. Och ännu så länge är det oklart när de första genterapi-produkterna kommer ut på marknaden.
– Svårt att säga exakt. Det kan gå snabbare när det gäller cancer eftersom sjukdomen är så pass allvarlig. Det finns även en speciell form av genterapi där man använder sig av siRNA för att blockera uttryck av vissa proteiner. I dagsläget gör läkarna samma sak med hjälp av antikroppar för att behandla autoimmuna sjukdomar. Antikropparna är dyra att producera, men vi kan ersätta dessa genom att stoppa in siRNA istället. siRNA läkemedel kommer nog ut på marknaden snart, säger Bengt Widegren.
 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng