Annons

Nya svenska riktlinjer för blodtrycksbehandling tidigast 2004

Trots att uppdaterade svenska riktlinjer efterfrågas för hypertonibehandling väntar Läkemedelsverket till tidigast 2004 innan sådana kommer.

16 jun 2003, kl 13:38
0

Annons

De senaste svenska riktlinjerna för hypertonibehandling gavs ut av Läkemedelsverket och SBU 1994. Sedan dess har ingen uppdatering skett. Trots att flera stora hypertonistudier har publicerats de senaste åren, och att nya svenska riktlinjer är starkt efterfrågade, väljer Läkemedelsverket att vänta innan man publicerar sina egna behandlingsriktlinjer.


? Vi kommer med nya behandlingsriktlinjer för hypertoni 2004, efter SBU-rapporten, säger Björn Beermann, informationschef på Läkemedelsverket.


Först kommer SBU att göra en litteraturgenomgång och presentera sin rapport. Läkemedelsverket baserar sen sina behandlingsriktlinjer på rapporten.



Diuretika i första hand

Sedan den stora blodtrycksstudien Allhat publicerades i Jama den 18 december 2002, och en stor metaanalys publicerats i Jama den 21 maj, har både nya amerikanska och nya europeiska riktlinjer publicerats.


De amerikanska riktlinjerna, The JNC 7 Report, är en kortare version av en fullständig rapport som väntas komma senare i höst.


? Det viktigaste i JNC 7 är att lågdostiazid nu klart anges som det naturliga förstahandsmedlet för de allra flesta hypertoniker, säger Arne Melander, professor vid den samhällsmedicinska institutionen vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö.


Men JNC 7 har också kritiserats för att vara ett politiskt dokument alltför färgat av Allhatstudien.


? JNC 7 drivs i stort av resultaten från Allhatstudien. Allhat är relevant för USA, men inte lika relevant för Europa. Vi har inte den befolkningsblandningen som finns i USA med svarta och latinamerikaner, säger Peter Nilsson, docent vid avdelningen för medicin vid Universitetssjukhuset MAS i Malmö.


Anders Hernborg, distriktsläkare vid vårdcentralen Centrum i Laholm, tycker att JNC 7 är enkla och klara.


? Men jag saknar helhetsperspektivet och diskussion om absolut risk för insättande av farmakologisk terapi. USA har från vår utgångspunkt en alltför aggressiv attityd till behandling både av blodtryck och kolesterolvärden, säger Anders Hernborg,


De europeiska riktlinjerna publiceras i juninumret av Journal of Hypertension. De är betydligt mer omfattande än JNC 7 men föreligger däremot i slutlig upplaga. Peter Nilsson menar att rekommendationerna är starka då både det Europeiska hypertonisällskapet (ESH) och det Europeiska kardiologsällskapet (ESC) står bakom dem. Dessutom är de sanktionerade av det internationella hypertonisällskapet (ISH).


? De passar bättre för Europa än JNC 7. Däremot är de inte lika tydliga när det gäller att rekommendera behandlingsval som de amerikanska, säger Peter Nilsson, som menar att flera behandlingsalternativ behövs, däribland lågdosdiuretika vars användning bör öka.



Kardiovaskulär risk

Anders Hernborg ser positivt på de svenska rapporterna som kommer 2004. I framtiden kan han tänka sig att helt slopa riktlinjer för enbart hypertoni.
? Det skulle i så fall vara riktlinjer för förebyggande av allvarliga kardiovaskulära komplikationer där hypertonibehandling, lipidbehandling, kost- och livsstilsråd och behandling med trombocytaktiva medel vägs samman.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng