Nya rön om biologin bakom svår PMS

Känsligheten för den kroppsegna substansen allopregnanolon, som varierar under menstruationscykeln, tycks annorlunda hos kvinnor med svår PMS jämfört med kvinnor som inte har besvären. Det visar specialistläkaren Eva Timby i sin doktorsavhandling vid Umeå universitet. Studien visar på nya eventuella mål för läkemedelsutveckling.

13 dec 2011, kl 15:57
0

I studierna gavs höga doser av allopregnanolon till tio kvinnor med och tio kvinnor utan svåra PMS-besvär och sedan mättes effekten med en metod som mäter ögonrörelsehastigheten.

Det har gjorts
studier med andra substanser som verkar på samma receptor, GABA-A-receptorn, och det förefaller det som att kvinnor med svåra besvär reagerar annorlunda på de substanser som verkar via den, berättar Eva Timby.
? Det vi gjort är att vi gett just den här substansen, allopregnanolon, som varierar vid menstruationscykeln. Det är inte gjort tidigare på det här sättet. Men det finns andra substanser som verkar på samma receptor som man tidigare undersökt på liknande sätt.
I den här studien fick kvinnorna en dos allopregnanolon i början av menstruationscykeln då man har låga nivåer och en dos i slutet av cykeln då nivåerna är betydligt högre.

Slutsatsen är att
kvinnor utan humörförändringar före menstruationen tycks mer känsliga för allopregnanolon precis efter mens och mindre känsliga före. För kvinnorna i studien som hade svåra PMS-besvär och uttalade humörförändringar inför varje menstruation var känsligheten för allopregnanolon den omvända, de var känsligare före än efter mens. Det kan tyda på att de kvinnorna har sämre förmåga att anpassa sig till hormonvariationerna före mens.

Metoden att mäta
ögonrörelsehastigheten är ett indirekt mått på GABA-A-
receptorn, förklarar Eva Timby. För att kunna mäta en effekt var den dos man gav kvinnorna mycket högre än den man ser fysiologiskt över menstruationscykeln.
? Det vi gjort är inte en behandlings- eller interventionsstudie där vi försökt lindra symtom, utan det handlar om grundforskning för att förstå de bakomliggande orsakerna, understryker Eva Timby.
? Utifrån den här studien kan man inte säga vad man skulle kunna göra för att lindra besvären, men den kan ge uppslag till nya mål för läkemedelsutveckling.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng