Enligt en nyligen publicerad rapport om Hälsa, medicin och vård* i ett perspektiv om 10?20 år, kommer hjärt-kärlsjukdomar och cancer att bestå som dominerande dödsorsaker och diabetes typ 2 kommer att öka. Människors motstånd mot genmodifierade produkter kommer att minska när de bl a får tillgång till functional foods eller till hundar och katter som inte är allergena.
Avancerade diagnostika förutspås komma på bred front bl a som en funktion av stora satsningar på s k functional genomics d v s vilka gener som styr produktionen av olika proteiner. Långsammare framsteg kan väntas med genterapier. Många sjukdomar orsakas nämligen av ett flertal gener i samspel med miljöfaktorer.
Nya diagnostika för att fastställa vilka patienter, som reagerar positivt på en viss terapi ? farmakogenetik ? är på väg. De kommer att effektivisera behandlingar med läkemedel och spara pengar, men kommer givetvis själva att belasta sjukvården med nya kostnader
Användningen av diagnostika kan få mycket stor omfattning. Medborgarnas önskan att få reda på om de bär på t ex förstadier till cancer är stor, det visar utbredningen av mammografi och olika cytologiska prov. Användningen av prostataspecifikt antigen för att spåra prostatacancer har femdubblats på 90-talet. Test för tjock- och ändtarmscancer kan få snabb spridning. Kliniska prövningar, som till stor del ?bromsar? introduktionen av nya terapeutiska läkemedel, är inte aktuella för diagnostika.
Transplantationstekniken utvecklas snabbt, bl a genom nya möjligheter att odla fram vävnader och organ. Detta gör det möjligt att övergå från ren livsräddande verksamhet till sådan, som leder till förbättrad livskvalité: bättre fungerande lungor, njurar, tarmar m m. Det blir en välsignelse för de drabbade men en mardröm för den nuvarande finansieringsmodellen. Inte undra på att vi ser en växande allians mellan läkemedelsföretag och patientföreningar världen över.
Hur skall allt detta finansieras utan att starka gruppers behov av ökad livskvalité konkurrerar ut svaga gruppers behov av traditionell sjukvård? Tre huvudalternativ finns: ransonering (prioritering), privat finansiering eller långvarig högkonjunktur, som ger ökade skatteintäkter. I rapporten hävdas att sjukvården kommer att avregleras och att vi får ett ökat inslag av privat finansiering. Ökade patientkrav, nya möjligheter till diagnos och behandling samt en fortlöpande anpassning till EU:s skattesatser går inte att förena.
Alltför sällan ses avancerad sjukvård som en möjlighet för den svenska sjukvården att skaffa sig intäkter från övriga EU ? det tycks förbehållet turistnäringen. Vi kan redan erbjuda toppvård inom ett antal terapiområden och väsentligt fler kan utvecklas. En sådan modell kan dock inte utvecklas med mindre än att svenska konsumenter också tillåts att köpa sjukvårdstjänster inom EU.
Rapporten pekar också på orosmoln för den biomedicinska forskningen. Neddragningar och effektiviseringar inom vården har redan minskat utrymmet för klinisk forskning. Många forskare och läkare kommer snart att gå i pension, vilket ställer krav på riktade satsningar inom högre utbildning. Användningen av sjukvårdens s k biobanker för forskningsändamål behöver regleras.
Biomedicinen har spelat stor roll för vårt välstånd och vårt välbefinnande. Utflyttningar och fusioner inom läkemedelsindustrin har rubbat den tidigare raka kursen. Nu gäller det att ta ut en ny kurs, inkludera nya drivkrafter och inte tappa fart.
*En rapport från projektet Teknisk Framsyn, som drivs av IVA, Nutek, Stiftelsen Strategisk Forskning och Industriförbundet.