En nationell lägesbild ska ge en aktuell överblick över tillgången och efterfrågan på alla olika läkemedel i Sverige. Den blir då ett värdefullt verktyg för myndigheter och andra aktörer i arbetet med att upprätthålla god läkemedelsförsörjning i normalläge samt vid kris och höjd beredskap. Det handlar inte minst om att motverka kritiska bristsituationer.
Läkemedelsverket har i många år arbetat för att få möjlighet att ge sådana löpande och detaljerade lägesbilder. Redan år 2020 föreslog till exempel myndigheten, som Läkemedelsvärlden rapporterade, detta till regeringen.
Data om lager och försäljning
På senare år har Läkemedelsverket också haft i uppdrag att tillsammans med E-hälsomyndigheten arbeta med denna fråga. De har förberett ett system som kan samla in och hantera data om lager och försäljning av läkemedel från partihandlare och öppenvårdsapotek, samt information om lager och utlämnande av läkemedel från sjukhusapotek.
Under tiden har bland annat Natointrädet, flera statliga beredskapsutredningar och EU:s kommande nya läkemedelslagstiftning gjort behovet av att kunna övervaka det svenska försörjningsläget ännu tydligare.
Men av en ny delrapport från Läkemedelsverket framgår det att det ändå kommer att dröja ytterligare minst tre år innan systemet kan börja fungera i praktisk verklighet. Orsaken är att myndigheterna väntar på flera lagändringar som de har föreslagit utan att det ännu lett till några lagförslag från regeringen.
”Efter beslut och ikraftträdande av författningsförslagen bedömer Läkemedelsverket att en införandeperiod om två år behövs”, skriver myndigheten.
Läkemedelsverket vill att partihandlare ska bli skyldiga att lämna dagliga uppgifter om lager och försäljning till myndigheterna. Samma sak ska gälla öppenvårdsapotek. Vårdgivare med sjukhusapotek föreslås bli skyldiga att daglige rapportera lagerläget samt sitt utlämnande av läkemedel. För att dessa informationsflöden ska bli möjliga krävs bland annat nya sekretessbrytande regler.
Läkemedelsverket hoppas att detta lagstöd ska vara på plats i slutet av 2027. I så fall ska ”införandeperioden vara slut i och med utgången av 2029”. Läkemedelsverkets fortsatta arbete med att få i gång övervakningssystemet beräknas under de kommande tre åren att kosta sammanlagt drygt 46 miljoner kronor.
