Annons
Ny covidbehandling för utsatt patientgrupp testas
Foto: Istock

Ny covidbehandling för utsatt patientgrupp testas

Infektionsläkare i Umeå prövar en ny metod för att bota patienter med mycket dåligt eget immunförsvar.

22 feb 2023, kl 11:17
0

Annons
Johan Rasmuson

Johan Rasmuson.

Kan intravenös behandling med immunglobulin hjälpa covidsmittade med försvagat immunförsvar att bli av med viruset? Det tror läkare och forskare vid infektionskliniken på Norrlands universitetssjukhus i Umeå. De har med uppmuntrande resultat gett intravenöst immunglobulin, ivig, till ett 20-tal patienter och planerar nu att utvärdera behandlingen i en studie.

– Om det här fungerar så ger det en sårbar patientgrupp tillgång till en effektiv behandling mot covid-19, säger Johan Rasmuson, överläkare på infektionskliniken och specialist på infektionssjukdomar.

Kan inte bilda egna antikroppar

Han är en av dem som ansvarar för covidvården på kliniken och har länge intresserat sig för den svårbehandlade grupp av patienter som saknar eget fungerande immunförsvar. Det handlar ofta om personer med sjukdomar eller sjukdomsbehandlingar som angriper de vita blodkroppar som kallas B-celler. Det är B-cellerna som utvecklas till att producera antikroppar (immunglobuliner, Ig) för att försvara oss mot infektioner. Utan fungerande B-celler kan kroppen varken svara på vaccinering eller på en infektion genom att bilda antikroppar.

Ett exempel på sjukdomar som försämrar funktionen hos de antikroppsbildande B-cellerna är lymfcancern B-cellslymfom. När det gäller läkemedel som påverkar B-celler är det vanligaste rituximab. Denna immunterapi används bland annat mot lymfom, reumatoid artrit och multipel skleros, MS.

– Mycket har hänt sedan pandemin började och i dag är covid-19 inte längre en farlig infektion för de flesta av oss. Men för dem med uttalat dåligt immunförsvar kan den fortfarande vara det, säger Johan Rasmuson.

Använde först konvalescentplasma

Han förklarar att dessa personer svarar dåligt – oftast inte alls – på covidvaccin. När de drabbas av covid-19 behöver sjukdomsbilden i inledningsskedet inte alltid vara så allvarlig. Men vare sig de får svår covid i akutskedet eller ej så kan de sedan på grund av sitt dåliga immunförsvar inte läka ut infektionen. De fortsätter ofta att ha långdragna infektionssymtom månad efter månad och de har viremi, virus i blodet. I värsta fall kan tillståndet utan effektiv behandling till slut bli livshotande.

Under en period behandlade läkarna vid infektionskliniken i Umeå sådana patienter med så kallad konvalescentplasma. Detta är plasma som donerats av personer som tillfrisknat från en viss infektion, i det här fallet covid-19. Deras plasma innehåller därför antikroppar som kan hjälpa andra patienter som insjuknar.

Konvalescentplasma fungerade bra för de immunsänkta patienterna med långdragen viremi. Men den svenska tillverkningen lades så småningom ned eftersom konvalescentplasma inte uppfyllde förväntningarna i de studier som startade i pandemins inledning. I dessa handlade det om andra patientgrupper. Och som behandling för till exempel äldre överviktiga sjukhuspatienter med akut covid-19 blev konvalescentplasma en besvikelse.

Intravenöst immunglobulin lovande idé

– Det går visserligen fortfarande att köpa fryst konvalescentplasma. Men den tillverkades för länge sedan och viruset har muterat en hel del sedan dess. Det känns inte bra att använda en behandling som skapades mot ett ganska annorlunda virus för två år sedan, säger Johan Rasmuson.

Liknande svårigheter har omgett de monoklonala antikroppsläkemedlen mot covid-19. De har fungerat väl mot den virusvariant de är framtagna för, men fått allt sämre effekt när viruset muterat och nya varianter blivit dominerande.

Men om intravenöst immunglobulin visar sig hålla vad Umeåläkarna hoppas, minskar problemet med att hålla behandlingen uppdaterad mot aktuella virusvarianter. Detta eftersom det inte går mer än några månader mellan tillverkning och användning.

– Det gör att behandlingen hela tiden uppgraderas med de senaste varianterna av covid-19, framhåller Johan Rasmuson.

Covid-19-antikroppar i intravenöst immunglobulin

Immunglobulinerna, antikropparna, i dessa läkemedel utvinns ur plasma från donatorer. Vid tillverkningen blandas plasma från minst 1000 givare och renas och kontrolleras i olika steg. När kliniken laboratorieanalyserade en sändning av ett sådant läkemedel slog nivåerna av antikroppar mot sars-cov-2 i taket, berättar Johan Rasmuson.

– Nu när pandemin pågått ett tag har väldigt många haft covid-19 och de flesta har också vaccinerat sig. Det är därför inte förvånande att ivig-läkemedlen innehåller höga nivåer av antikroppar mot sars-cov-2, precis det som vår aktuella patientgrupp saknar.

Kliniken har sedan tidigare lång erfarenhet av dessa läkemedel eftersom de tillhör rutinsjukvården vid vissa tillstånd. Idén att använda intravenöst immunglobulin även mot segdragen covid-19 hos immunsänkta föddes mer eller mindre av en slump. En patient som fått ivig av annat skäl visade sig ha höga nivåer av sars-cov-2-antikroppar trots ofullständig grundvaccinering.

Detta kom upp i en diskussion på kliniken och tanken var väckt. Och när laboratorietesterna av läkemedlet bekräftade hypotesen att det innehöll höga antikroppsnivåerna mot coronaviruset fattade Umeåläkarna sitt beslut. Sedan i höstas kan därför patienter som har haft covid-19-viremi i flera månader utan att bli bättre få infusioner med intravenöst immunglobulin under ett par dagar.

Planerar studie

Hittills har sammanlagt har ett 20-tal patienter i Västerbotten fått ivig-behandling av den här orsaken. Johan Rasmuson är försiktigt optimistisk.

– Vi upplever att det har fungerat väldigt väl. Efter tre-fem dagar har viremin varit borta och den har inte återkommit.

Nu planerar han och hans kollegor planerar att utvärdera resultatet i en första studie, en fallserie.

– Om resultaten är så lovande som vi tror behöver de sedan bekräftas i en randomiserad placebokontrollerad studie.