Varken Norge eller Danmark har haft statliga monopol, utan har dominerats av fristående, privata apotekare.
I Norge är det sedan 1 mars 2001 tillåtet för andra än farmacevter att äga apotek, även om en farmacevt måste stå för driften.
Tre stora kedjor, brittiska Alliance Unichem, tyska GEHE och norsk-finska Apokjeden, har lagt ut mer än en miljard kronor på att köpa upp apotek, vilket gjort många norska apotekare till förmögna förtidspensionärer.
Kedjorna har integrerats med grossister. Unichem har köpt Holtungs av Kronans Droghandel, GEHE köpte Norsk Medisinaldepot från staten och heter numera Vitusapotek, medan Apokjeden slog ihop sig med finländska Tamro.
Yrkeskunskapen utarmas
I slutet av april var 454 av Norges 482 apotek i privat ägo och de tre kedjorna kontrollerade 268 av dem, alltså nästan 60 procent. Men fler köp är på gång, så före årets slut väntas kedjorna kontrollera minst 80 procent av de privata apoteken. Nästan alla de nyöppnade är belägna i tätorternas shoppingstråk.
? Visst, så blir det när marknaden styr, säger Vibeke Lem Nordahl, generalsekreterare i branschorganisationen Norges Apotekerforening.
? Men inget apotek i glesbygd har lagts ner. Två som varit i farozonen har räddats av de avtal som träffades med kedjorna när lagen infördes.
Hon tycker att erfarenheterna hittills är övervägande positiva.
? Vi har inte sett till några oseriösa aktörer på marknaden. Och effekterna av generisk substitution, som infördes i nya lagen, har sparat 100 miljoner kronor åt samhället på mindre än ett år, säger Vibeke Lem Nordahl.
Men på några håll är överetableringen ett faktum, så sju apotek som öppnats det senaste året har redan stängts eller ska stängas.
Martin Bjerke, ordförande för facket Norges Farmaceutiska Forening, tycker att liberaliseringen mest varit negativ.
? Den kraftiga expansionen, kombinerat med bristen på farmacevter och kostnadskonkurrens mellan kedjorna, har lett till färre farmacevter per apotek. Många av de nya apoteken är små och har bara 1-2 farmacevter, då blir yrkeskunskapen utarmad.
? Det har blivit mer att göra, ökad stress och därmed risk för säkerheten.
? Kedjornas köp av apotek blev dyrare än de trodde och nu vill storkapitalet ha tillbaka avkastning på sina investeringar. Då kapar man gärna personalkostnader, säger Martin Bjerke.
Utebliven priskonkurrens
Än så länge konkurrerar kedjorna om kunderna med service, till exempel med kvällsöppet. Men någon prispress ? vilket norska regeringen hoppades på ? har inte synts till. Norska motsvarigheten till Konkurrensverket har aviserat en större undersökning senare i år.
? Det finns det all anledning till, säger Anders Anell, vd för IHE (Institutet för hälso- och sjukvårdsekonomi), som följt utvecklingen i Norge, Danmark och Island, där man avreglerade redan 1996.
Han är inte förvånad över att priskonkurrensen uteblivit.
? Här finns nu ett oligopol som kan jämföras med byggsektorn i Sverige. Tre kedjor kontrollerar marknaden, varför skulle de konkurrera med priser? Det innebär bara att alla tre får det sämre.
? Den norska lagen är både förändringsbenägen och konservativ på samma gång. Konservativ på så sätt att man till exempel inte tillåter internetapotek, utan vill ha kvar apoteken i den gamla formen.
På Island uppstod priskonkurrens som gick så långt att äldre patienter fick sin medicin gratis (?100 procent rabatt på patientavgiften?).
? Det som hände var att några yngre isländska farmacevter, utbildade i ekonomi, började konkurrera med priset för att etablera sig. Något motsvarande behövs i Norge för att få en prispress.
? Men det är inte lätt utan rabatter från grossisterna ? som nu är kopplade till de tre storkedjorna ? eller om man inte tillåts sälja på nya vägar, till exempel via internet, säger Anders Anell.
Fruktar ökad förbrukning
Norges förra regering, under Jens Stoltenberg (s), ville utvärdera den nya lagen i tre år innan ytterligare steg togs. Men Kjell Magne Bondeviks borgerliga regering, som tillträdde i höstas, vill gå snabbare fram. Därför utreds nu om man ska tillåta receptfria läkemedel i affärer, något som norska Apotekerforeningen är betänksam inför. Föreningen påpekar att Norge har den lägsta läkemedelsförbrukningen i OECD-länderna och fruktar en ökad förbrukning.
Apotekerforeningen vill vänta på erfarenheter från Danmark, där det 1 oktober 2001 blev tillåtet för dagligvaruhandeln att sälja receptfria preparat mot bland annat åksjuka, förkylning, håravfall och värk.
Hittills har närmare 1 000 butiker och bensinmackar fått säljtillstånd av Läkemedelsstyrelsen, mot en avgift på 2 500 kronor per år. Försäljningen måste ske över disk, får inte ske till barn under 15 år och värktabletterna får inte säljas i större förpackningar än tio tabletter.
Storsäljaren har blivit rökavvänjningspreparat, där butikerna nu står för cirka 30 procent av omsättningen i Danmark. Men totalt har de aktuella läkemedlen bara ökat i försäljning med 1,5 procent efter 1 oktober.
Och Paul Bundgaard, ordförande i Danmarks Apotekerforening, är överraskad.
? Klart mindre än vi trodde, vi märker det knappt. Jag tror att våra mycket lojala kunder har bestämt sig för att ?läkemedel ska man köpa på apoteket?, med undantag för impulsköp av mindre förpackningar pain-killers och nikotinpreparat.
Priserna på de berörda läkemedlen har inte sjunkit.
? Reformen har inte blivit så negativ som vi befarade, konstaterar Paul Bundgaard.
Däremot har Apotekerforeningen fått juridiska tvister att brottas med. Danska Coop har börjat använda det gröna korset som symbol, vilket föreningen protesterar mot, och Seven-Eleven-kedjan använder ordet apotek i sin skyltning, något som är förbjudet enligt lag.
? Ser vi sådana skyltar, så blir det polisanmälan, säger Paul Bundgaard.