För första gången på 18 år får
en svensk Nobelpriset. Professor Arvid Carlsson delar årets Nobelpris i medicin med de två amerikanska forskarna Paul Greengard och Eric Kandel.
Arvid Carlsson, Farmakologiska institutionen vid Göteborgs universitet, belönas för sin upptäckt att dopamin är en signalsubstans i hjärnan och att dopamin har stor betydelse för kontroll av våra rörelser. Hans forskning ledde till insikten att Parkinsons sjukdom orsakas av dopaminbrist i vissa delar av hjärnan och till att man kunde få fram ett effektivt läkemedel (L-dopa) mot sjukdomen.
Dopamin lokaliseras
Arvid Carlsson genomförde från slutet av 1950-talet en rad banbrytande arbeten som visade att dopamin är en viktig signalsubstans i hjärnan. Tidigare trodde man att dopamin endast var ett förstadium till en annan signalsubstans, noradrenalin.
Arvid Carlsson utvecklade en förfinad kemisk analysmetod som gjorde det möjligt att med hög känslighet mäta halten av dopamin. Han fann att dopamin fanns i särskilt höga koncentrationer i de basala ganglierna som bland annat har stor betydelse för att kontrollera muskelrörelser.
I en serie försök använde Arvid Carlsson en substans från växtriket, reserpin, som gör att synapsernas förråd av flera signalsubstanser töms ut. När han gav reserpin till försöksdjur förlorade de sin spontana rörelseförmåga. När djuren behandlades med L-dopa, ett förstadium till dopamin, försvann symtomen och försöksdjuren kunde röra sig normalt. Han kunde också visa att behandling med L-dopa ledde till att nivåerna av dopamin i hjärnan normaliserades.
Som en följd av dessa försök utvecklades L-dopa som läkemedel. Än idag är L-dopa den huvudsakliga behandlingen vid Parkinsons sjukdom. Behandlingen kan kompensera dopaminbrist i hjärnan och normalisera rörelseförmågan.
Zimeldin drogs tillbaka
Förutom den framgångsrika behandlingen av Parkinsons sjukdom har Arvid Carlssons forskning ökat förståelsen för hur flera andra läkemedel verkar. Han visade att antipsykotiska läkemedel påverkar signalöverföringen med dopamin genom att blockera dopaminreceptorer och att rubbningar i serotoninomsättningen har betydelse vid depression.
På Hässle och senare på Astra ledde forskningen till en ny typ av läkemedel mot depression, zimeldin. I de kliniska studierna på patienter var zimeldin lika effektivt som tricykliska antidepressiva utan att ha deras antikolinerga biverkningar. Men snart efter lanseringen kom rapporter om allvarliga neurologiska biverkningar och Astra valde att dra tillbaka medlet i stället för att förbättra det ? ett kontroversiellt beslut.
Fortsätter forska
Numera är Arvid Carlsson pensionerad men det betyder inte att han har trappat ned. För ett par år sedan grundade han forskningsföretaget A Carlsson Research AB som i dag har 33 anställda.
Man arbetar med utveckling av flera nya preparat för Parkinsons sjukdom och schizofreni genom en princip som håller halterna av dopamin inom strikta gränser.