Syftet med studierna var att undersöka olika anledningar till dålig följsamhet till p-pilleranvändning. Den andra studien gjordes för att se om inställningen hade förändrats något efter de larmrapporter som kom under hösten 1995. Kvinnor som sökte preventivmedelsrådgivning fick fylla i en enkät som fokuserade på den information som de fick vid förskrivningen, oro om möjliga biverkningar, anledning till att man slutar med pillerna och inställning till blisterförpackningarna. I enkäterna deltog 645 respektive 550 kvinnor och några fokuserade gruppintervjuer gjordes. Medelådern var dryg 23 år i båda undersökningarna.
Av de som besvarade enkäten 1996 uppgav 90 procent att de hade noterat massmedias debatt och 84 procent svarade att de hade blivit oroade av skriverierna. Det kan jämföras med den studie som gjordes 1993 där det var en tredjedel som var oroade över riskerna med att ta p-piller.
? Att det är så stor ökning beror säkert till stor del på pressens uppmärksamhet runt studierna, säger Tanja Tydén.Vi har också tittat på vilka piller som kvinnorna har slutat och börjat med. Det märke som de flesta har bytt ifrån är Desolett, men det var också det p-piller som den största andelen kvinnor använde.
Larmet började i oktober 1995 med att det engelska läkemedelsverket varnade för att skriva ut den tredje generationens p-piller eftersom det medförde en fördubblad risk för djup ventrombos jämför med äldre typer av p-piller. Larmrapporterna gällde Mercilon och Desolett.
Tanja Tydén som är barnmorska upplevde paniken när larmet kom.
? Det ringde kvinnor hela tiden och ville byta ut Desolett, säger hon. Det man bytte till var ett annat lågdoserande p-piller. Materialet till den senaste studien samlades in under hösten 96 ? ett år efter larmet ? men man var alltså fortfarande orolig. Det har ju kommit fler studier sedan dess, som ger en mer nyanserad bild, men de har inte uppmärksammats på samma sätt i pressen.
I studien frågade man också kvinnorna vad de gjorde när de blev oroliga. Av de 84 procent som svarat att de blivit oroade uppgav 72 procent att de hade pratade med någon om sin oro och det vanligaste var att man pratade med en kompis. Därefter hade de vänt sig till barnmorska och läkare.
När det gäller uformningen av blisterförpackningen vill man att p-pillerkartan skall vara ganska liten och ha en tydlig startmarkering. Den skall vara märkt med veckodagar ? inte siffror. Det är faktorer som man bör tänka på om man vill ha en bra följsamhet, menar Tanja Tydén.
? Inställning till att använda p-piller i stort verkar inte ha förändrats i någon större grad efter larmen ? utom för tredje generationens p-piller, säger hon. Urvalet i studierna är gjorda bland de som kom och ville ha p-piller, de som slutade med p-piller helt och hållet har vi alltså inte kunnat fånga upp, säger Tanja Tydén.
Den senaste studien är inte helt färdigställd ännu och kommer att presenteras på Hälso- och sjukvårdsstämman den 23-25 april. Den är gjord av farmacevt Terése Björklund vid institutionen för samhällsfarmaci, BMC och handledare har varit med doktor Tanja Tydén och med doktor Chris Bingefors.
- Läkemedel
Nästan alla blev oroade av p-pillerlarmen
Två liknande undersökningar 1993 respektive 1996 bland kvinnor som använde p-piller visar att betydligt fler ? 84 procent 1996 ? är oroliga för biverkningar efter larmen och många har bytt från Desolett och Mercilon. ? Reaktionen beror på den uppmärksamhet som p-pillerlarmen fick i massmedia, säger barnmorska Tanja Tydén vid kvinnokliniken, Akademiska sjukhuset i Uppsala.