Möjligt framsteg i jakt på bot av dödlig hjärntumör

Brittiska forskare kan ha kommit ett steg närmare en behandling av den aggressiva hjärntumören ponsgliom.

3 Jun 2019, kl 09:41
0

Klas Blomgren.

Klas Blomgren.

Cancerformen ponsgliom, även benämnd DIPG (diffuse intrinsic pontine glioma), innebär att det växer en tumör i hjärnstammen. Sjukdomen drabbar framför allt små barn.

Den enda bevisat effektiva behandlingen är strålning, men det innebär bara en tillfällig krympning av tumören. I dagsläget finns ingen botande behandling utan cancerformen är alltid dödlig. Medianöverlevnaden från att tumören upptäcks är 9 till 12 månader.

Nu har forskare vid The institute of cancer research i London identifierat en molekyl som kan innebära ett möjligt genombrott i jakten på behandling av ponsgliom. Studien är publicerad i tidskriften Communications Biology.

Tidigare forskning har visat att hos ungefär en fjärdedel av patienterna med ponsgliom har tumören en mutation i en gen kallad ACVR1, som kodar för serin-treonin-receptorn ALK2.

I tidigare labbstudier har forskarna sett att celler med ACVR1-mutationen svarar felaktigt på molekylen aktivin A, som är närvarande i höga nivåer under hjärnans utveckling. Denna felaktiga reaktion startar en kaskad av händelser som triggar tumörtillväxt.

I den nya studien testade forskarna 11 prototyp-substanser med anti-ACVR1-aktivitet, så kallade ALK2-hämmare, på hjärncancerceller odlade i labb. Forskarna fann att två av prototyperna var särskilt bra på att blockera signaler som skickades ut av ACVR1-genen och att döda muterade ACVR1-celler.

Forskarna transplanterade också in humana ponsgliom-tumörer i möss och fann att de identifierade substanserna stoppade ACVR1-aktiviteten, krympte tumörstorleken och förlängde överlevnaden med 25 procent (från 67 till 82 dagar). Skillnaden var statistiskt signifikant.

Eftersom muterade ACVR1-gener inte finns vid någon annan typ av cancer och inte heller i andra celler, är prototypmolekylerna specifika för just ponsgliom samtidigt som de har mycket liten effekt på övriga hjärnceller.

De lovande resultaten kommer dock från studier gjorda i liten skala i labbmiljö och ska bedömas med försiktighet.

Klas Blomgren, professor i pediatrik vid Karolinska institutet och barnonkolog på Karolinska universitetssjukhuset, tycker att forskarnas resultat är intressanta, men påtalar att det fortfarande är långt kvar till en fungerande behandling.

– ACVR1-genen är en bra måltavla för behandling av DIPG och studien är ett viktigt framsteg. Men det är bara ett steg på en lång väg. Forskarnas fynd ger bara en måttligt förlängd överlevnad. Om man i dagsläget skulle ge alla DIPG-patienter en ALK2-hämmare, och målgenens produkt bara finns i 25 procent av patienterna, skulle studien klassas som misslyckad, säger Klas Blomgren.

Även forskarna i studien flaggar för den modesta effekten, men skriver också att ”utveckling av ALK2-hämmare med bättre kraft, selektivitet och mer fördelaktiga farmakokinetiska egenskaper kan spela en viktig roll vid behandling av DIPG-patienter”.

– Det de beskriver visar ytterligare hur viktigt det är med biopsier på tumören så att vi kan avgöra vilka patienter som skall behandlas med vilket läkemedel, säger Klas Blomgren.

Sedan ett par år pågår en fransk läkemedelsstudie med barn med ponsgliom, som Läkemedelsvärlden skrivit om tidigare. I studien tar man biopsier på tumören som man sedan analyserar med gensekvensering. Efter analysen lottas deltagarna till en av tre behandlingsgrupper där olika befintliga cancerläkemedel, som är godkända för vuxna patienter, testas för behandling av ponsgliom. Ett av de ingående läkemedlen, dasatinib, har bland andra ACVR1 som måltavla. Resultaten väntas i slutet av 2020.

Läkemedelskandidaterna i den nu aktuella brittiska studien ska fortsättningsvis vidareutvecklas av företaget MK4 Pharma. Företaget har som syfte att upptäcka och utveckla kostnadsmässigt överkomliga läkemedel för ovanliga barnsjukdomar där det med nuvarande affärsmodeller inte är lönsamt att utveckla läkemedel.

Enligt företaget planerar man att starta en klinisk prövning med läkemedelskandidaterna för barn med hjärncancer. Studien ska starta 2021.