Många patienter får ej läkemedel mot gikt
Foto: iStockphoto

Många patienter får ej läkemedel mot gikt

Knappt hälften av alla patienter diagnostiserade med gikt i Västra Götalands-regionen får läkemedelsbehandling, visar en ny studie.

1 sep 2016, kl 11:17
3

Mats Dehlin.

År 2012 förekom gikt hos 1,8 procent av befolkningen i Västra Götalands-regionen, 20 år och äldre. Men behandling med uratsänkande läkemedel förskrevs endast till 42 procent av patienterna med gikt. Det visar en ny studie vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

I studien har forskarna utgått från regionala och nationella register samt tittat på förskrivna uratsänkande läkemedel från läkemedelsregister.

– Vår studie stödjer att fler skulle ha läkemedelsbehandling. Med kännedom om sjukdomen finns en konsensus att man bör behandla den i större utsträckning. Ju snabbare behandling sätts in, desto mindre lidande, Mats Dehlin, överläkare i reumatologi vid Sahlgrenska universitetssjukhuset och forskare vid Sahlgrenska akademin.

Gikt är en ledinflammationssjukdom som debuterar plötsligt, och ofta i stortåns inre led. Även andra leder som fotleder, handleder, hälar och armbågar kan bli inflammerade. Sjukdomen kommer i attacker och är ofta mycket smärtsam.

Forskarna har sökt på sjukdomsklassificeringen ICD-koder och tagit fram patienter med gikt. De har även gjort en valideringsstudie där de läst en procent av patienternas journaler för att se hur bra diagnoskoderna stämmer med moderna kriterier för gikt.

– Validiteten i diagnoserna har varit förhållandevis bra, där 80 procent sannolikt bedöms ha gikt, säger Mats Dehlin.

Gikt orsakas av kristaller av urinsyra, urat, som bildats i leden. Urat i sin tur bildas vid nedbrytning av puriner, kvävebaser som ingår i DNA- och RNA-molekyler. Puriner finns också i proteinrik mat.

Att uratsänkande läkemedel endast förskrevs till 42 procent av patienterna med gikt år 2012 ser Mats Dehlin som ett problem.

– Patienterna lider i onödan. Precis alla kanske inte ska ha läkemedelsbehandling, men helt klart en betydligt större del. Om man inte får behandling tenderar sjukdomen att bli värre med tiden och mer svårbehandlad, säger han.

Andra åtgärder än läkemedelsbehandling mot gikt är bland annat att lägga om kosten och minimera sitt intag av alkohol, särskilt öl, och av animaliskt protein. Dock menar Mats Dehlin att åtgärder som kost, motion och viktminskning sällan räcker.

– Studier visar att det sänker uratvärden men inte tillräckligt. I snällare fall kan man tänka att man inleder med sådana åtgärder för att se om det kan räcka, men tyvärr är det i väldigt få fall som det funkar, säger han.

I maj i år införde Läkemedelsverket rekommendationer om läkemedel vid gikt, något som Mats Dehlin tror kommer att öka medvetenheten om sjukdomen.

– Tidigare har det inte riktigt funnits rekommendationer för behandling och därför har det varit svårt för läkarna när man ska förskriva. Men nu gör riktlinjerna förhoppningsvis att sjukdomen blir mer aktuell och förbättrar situationen, säger han.

I en ytterligare studie håller forskargruppen på att se över vilka faktorer som gör att man får, respektive inte får läkemedelsbehandling.

– Det beror både på förskrivarna och patienterna. Dels är det en kunskapsfråga där förskrivarna inte riktigt är medvetna om nyare rön och vikten av att behandla gikt tidigt, dels beror det på att sjukdomen historiskt inte tagits på allvar. Det kan finnas tankar kring skam som gör att patienter drar sig för att söka behandling, säger Mats Dehlin.

Resultaten i den kommande artikeln som publiceras inom de närmsta månaderna tyder på att de som har mycket samsjuklighet i högre utsträckning får behandling.

– Det gäller främst hjärt-kärlsjukdom, diabetes och njursjukdom. Anledningen till att den grupper tycks i större utsträckning få behandling kan vara att patienterna träffar läkare oftare än de som inte har några fler sjukdomar, säger Mats Dehlin.
 

Studien: Incidence and prevalence of gout in Western Sweden är publicerade i den vetenskapliga tidskriften Arthritis Research & Therapy.

3 Kommentarer

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Jag lider av gikt och har så gjort det i ca: 25 år. Jag har provat Allopurinol men den medicinen gav mig gikt, så den slutade jag med och på läkares inrådan började jag ta Diklofenac när gikten var på gång och det fungerar faktist. Men nu börjar jag få mer och mer problem med min gikt och hålla kosten är inte alltid så lätt.

  2. Kände en läkare, som hade haft Professor Hood, som föreläsare. När han föreläste så nämnde han att det fanns en koppling mellan urinsyra och intelligens. Sedan sade han att hans blygsamhet förbjöd honom att nämna sitt eget urinsyravärde.

  3. I Stockholm är direktiven för allopurinol:
    – ?2 giktattacker/år
    – Röntgenfynd av brosk- eller bendestruktioner
    – Förekomst av tofi
    Så inte lika givmilda med allopurinol som författaren.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng