Som Läkemedelsvärlden rapporterade i fredags visar en ny analys från TLV och Läkemedelsverket att EU:s reviderade avloppsvattendirektiv kan försämra tillgången till vissa läkemedel i Sverige.
Särskilt utsatta är äldre, billiga läkemedel inom periodens vara-systemet. Enligt myndigheternas beräkningar kan miljöavgifterna bli så höga att mer än var tredje förpackningsstorleksgrupp för antibiotika skulle behöva ett högre takpris för att täcka kostnaderna.
Kenneth Nyblom, vd för Föreningen för generiska läkemedel och biosimilarer, FGL, tycker att myndigheternas slutsatser är rimliga och att de bekräftar vad branschen tidigare har varnat för.
Kan avstå från beställningar
Men han pekar också på en risk som kan uppstå redan innan miljöavgifterna börjar tas ut.
– Det stora problemet är inte bara kostnadsökningarna i sig, utan osäkerheten kring dem. Det kan bli så att företag kan avstå från att beställa läkemedel som de inte vet om de kommer att kunna sälja med vinst, säger han till Läkemedelsvärlden.
Enligt Kenneth Nyblom måste generikaföretagen ofta beställa nya läkemedel från tillverkarna långt innan de ska säljas på den svenska marknaden. Om företagen inte vet hur stora de framtida miljöavgifterna blir eller när de börjar tas ut kan det bli svårt att bedöma om försäljningen kommer att vara lönsam.
– Om man inte vet om en beställning kommer att innebära en vinst eller en förlust finns det en uppenbar risk att företagen tar det säkra före det osäkra och avstår från att lägga nya beställningar.
Liknande problem kan enligt Kenneth Nyblom uppstå i regionernas läkemedelsupphandlingar.
Där måste företagen lämna bindande priser för flera år framåt utan att känna till sina framtida kostnader.
– Vi riskerar alltså att få läkemedelsbrister redan innan avgifterna börjar tas ut. Företagen behöver få besked om vilka ekonomiska förutsättningar som kommer att gälla i god tid, säger Kenneth Nyblom.
Räknar med höjda takpriser
Kenneth Nyblom tror samtidigt att de ökade kostnaderna i många fall kommer att kunna hanteras genom prishöjningar.
– Jag är övertygad om att TLV kommer att göra de justeringar som är nödvändiga för att säkerställa tillgången till läkemedel.
Men för att företagen ska kunna planera sin verksamhet måste de alltså få besked om både avgifternas storlek och när de börjar gälla, framhåller han.
Kritisk till finansieringen
FGL välkomnar målet att minska utsläppen av läkemedelsrester och andra mikroföroreningar, men är precis som Lif kritisk till direktivets finansieringsmodell.
Enligt direktivet ska läkemedels- och kosmetikaföretagen tillsammans stå för minst 80 procent av kostnaderna för den utökade avloppsreningen.
Nyblom menar att ökade kostnader för företagen i slutändan kan leda till högre läkemedelspriser och därmed högre offentliga utgifter.
Han lyfter fram Schweiz, där utbyggnaden av avancerad avloppsrening i stället finansieras genom avloppsavgifter. Här riktas avgiften inte mot läkemedels- och kosmetikaföretagen utan mot dem som använder avloppssystemet.
FGL välkomnar samtidigt regeringens uppdrag till TLV och Läkemedelsverket att analysera direktivets konsekvenser. Enligt honom är Sverige först inom EU med en så omfattande myndighetsanalys av riskerna för läkemedelsförsörjningen.
Myndigheterna ska slutredovisa uppdraget i mars 2027 och då även föreslå åtgärder för att motverka läkemedelsbrist.
Läs TLV:s och Läkemedelsverkets rapport här.




