KRÖNIKA. Ett lyft ögonbryn. En felriktad kommentar. När bemötandet brister vid behandling av obesitas kan det få långtgående medicinska och personliga konsekvenser.
Förbundet Obesitas Sveriges rapport från 2024 visar att fyra av tio personer upplevt ett dåligt bemötande när de hämtat ut läkemedel för behandling av obesitas på apotek. Några av dem berättar om kommentarer i stil med ”det finns ju andra sätt än sprutor, som att röra på sig och äta mindre”, om ifrågasättanden, och om subtila eller öppna uttryck av misstro. Upplevelser som skapar osäkerhet och oro kring att hämta ut sin medicin.
Vad bär personen med sig in i mötet? Det kan se ut som ett helt vanligt apoteksbesök – men för personen framför dig kan situationen vara laddad. För många med obesitas är tidigare möten med vården präglade av ifrågasättanden och negativa erfarenheter.
Ett möte som stannat kvar
I mitt tidigare arbete som dietist, och nu i min roll inom utbildning, har jag ofta blivit påmind om hur viktigt bemötandet är i alla vårdkontakter. Hur mycket det faktiskt kan påverka att se personen bakom diagnosen och att inte reducera någon till sin sjukdom.
Jag tänker ibland på en tonåring jag mötte när jag arbetade kliniskt som dietist. Det var inte min vanliga patientgrupp, men vi skulle prata om matvanor och vikt. Hon ville inte vara där, det märktes. Kortfattade svar och undvikande blick. Jag insåg snabbt att själva titeln ”dietist” bar med sig något för henne, kanske rädsla för att bli granskad. Samtalet blev aldrig riktigt öppet. Det gick okej, men jag har ofta tänkt på vad jag kunde ha gjort annorlunda.
Att arbeta med bemötande av personer med obesitas har fått ny aktualitet för mig den senaste tiden. Jag håller just nu på att ta fram en utbildning för apotekspersonal, och i det arbetet har många frågor väckts. Framför allt om hur mycket som faktiskt ryms i ett kort möte, och vad som riskerar att gå förlorat om mötet präglas av misstro eller slentrian.
Komplex och kronisk sjukdom
Obesitas är en komplex och kronisk sjukdom där många faktorer samverkar – som ärftlighet, livsstil och psykosociala omständigheter. Trots det bemöts många med: ”Ät mindre, rör dig mer” – men så enkelt är det inte.
Visst, kalorier räknas. Men det är inte hela bilden.
Viktminskning kräver ett energiunderskott – att kroppen gör av med mer energi än den får i sig. Det är en fysiologisk realitet. Men att förstå den fysiologin är inte detsamma som att lägga skulden på individen. Tvärtom.
Att skapa – och framför allt vidmakthålla – ett energiunderskott är betydligt mer komplext än vad som ofta framställs. Det är just här sjukdomens komplexitet blir avgörande att förstå. För även om principen ”kalorier in, kalorier ut” är fysiologiskt korrekt, är det svårt att uppnå och behålla en sådan balans genom enbart kost och motion.
Ändå fortsätter stigmatiseringen av personer med obesitas.
Kan bli ett medicinskt hinder
I den senaste bemötanderapporten från 2025 som omfattar bemötande inom hela vården återkommer samma problem. Patienter berättar om att deras symtom avfärdats och att deras livsstil ifrågasatts, trots att de själva försöker ta ansvar för sin hälsa.
För många är detta ett ögonblick som lämnar avtryck långt efteråt och i värsta fall kan bli ett hinder för fortsatt behandling. Forskningen visar att viktstigma kan bidra till sämre följsamhet, ökad psykisk ohälsa och fördröjd kontakt med vården. Och när insatser uteblir ökar risken för följdsjukdomar som typ 2-diabetes, hjärt-kärlsjukdom och vissa former av cancer.
Men i samma rapport framträder också en annan bild. Berättelser om respektfullt bemötande som stärker patientens mod och tilltro. Många patienter vittnar om farmaceuter som lyssnade, frågade vänligt om biverkningar, log uppmuntrande och visade respekt.
Ett så enkelt bemötande som: ”Jag ser att det är första gången du hämtar ut den här medicinen – jag vill bara kolla om du vill veta något om hur den fungerar?” kan göra stor skillnad. Det är precis så som farmaceuter bemöter patienter i andra expedieringssituationer – och det ska inte vara annorlunda här.
Kan vara viktigare än vi tror
Dessa möten är kanske viktigare än vi inser. I dem skapas ett förtroende som kan vara viktigt för att behandlingen ska fungera på sikt. Möten där patienten känner sig välkommen och sedd, inte ifrågasatt.
Jag vet att apotekspersonal arbetar under stor press. Läkemedelsbrist, oklarheter kring indikationer för de aktuella läkemedlen och en polariserad debatt om behandling av obesitas skapar osäkerhet.
Det är lätt att förstå att missförstånd och tvekan kan uppstå när arbetsförutsättningarna är komplexa och svåra att navigera. Och mitt i det – en mediebild som smyger sig in.
Häromdagen scrollade jag förbi ett kvällstidningsinlägg på sociala medier om läkemedelsbehandling vid obesitas. Inlägget var illustrerat med en person med bar mage och en chipspåse i handen med ett kommentarsfält som en dump av samhällets fördomar.
Den typen av bildval och samtalston påverkar synen på obesitas, det spiller över även i professionella sammanhang. När sådana bilder och budskap får dominera det offentliga samtalet, påverkar det också vad som tas med in bakom apoteksdisken.
Bemötande grunden för jämlik vård
Fördjupad kunskap om obesitas som sjukdom, vikten av ett respektfullt bemötande och patientens rätt till behandling – allt detta är viktiga verktyg i apotekets vardag.
Mer än hälften av de patienter som svarade på Obesitas Sveriges enkät uppgav att de känner oro inför att hämta ut sin medicin. Vissa väljer därför att beställa via online-apotek eller skicka en anhörig.
Det är en allvarlig signal. När skam blir ett hinder för behandling har vi som samhälle ett ansvar att agera. För vi kan bättre. Och vi måste göra bättre.
Bemötande är inte ett tillval, det är en aktiv del av behandlingen. Och det kan vara skillnaden mellan att någon fortsätter, eller ger upp. Och just där, i det professionella bemötandet, formas grunden för en mer jämlik vård.
