KRÖNIKA. För den som arbetat ett tag som journalist är ett av glädjeämnena i jobbet att få följa en fråga genom åren och se hur saker och ting sakta blir bättre. På medicinområdet handlar det inte minst om hur ny kunskap steg för steg leder till att människor slipper bli sjuka, eller att svårt sjuka barn och vuxna kan få ett bättre liv och kanske till och med bli botade.
Men mot bakgrund av sådana framsteg kan vissa andra evighetsfrågor framstå som desto hopplösare surdegar. Jag tänker just nu på det här med svåranvända läkemedelsförpackningar. Hur svårt kan det vara, liksom?
Läkemedelsförpackningar omdiskuterade
År efter år kommer det rapporter från olika håll om att användar-ovänliga förpackningar gör det svårt för människor att använda sina läkemedel. Vi är uppenbarligen många som dagligen kämpar för att få ut tabletter ur burkar och blister, klämma ut droppar ur flaskor och dospipetter och läsa yttepytteliten text för att försöka se om vi gör rätt.
I våras kom en rapport från Reumatikerförbundet som inte bara handlade om mediciner utan även om andra dagligvaruförpackningar. Den visade att många andra än reumatiker har svårt att hantera förpackningar. När det gällde läkemedel svarade 17 procent att förpackningarna är svåra eller ganska svåra att öppna. En tidigare enkät bland medlemmar i patientföreningar visade att det till och med händer att man inte tar sin medicin för att det inte går att öppna burken eller hantera blistret.
”Läkemedelsbranschen måste ta problemen på allvar”, sa Reumatikerförbundets ordförande Lotta Håkansson då.
Tycker industrin är lyhörd
Jag pratade med Kim Sherwood, senior expert och utredare av produktinformation på Läkemedelsverket. Hon är insatt i myndighetens arbete med läkemedelsförpackningar och känner mycket väl igen de problem som enkäterna beskriver. Men hon håller ändå inte med om att läkemedelsbranschen inte tar dessa frågor på allvar.
– Jag tycker nog att de är lyhörda, säger hon.
Så var ligger problemet, då? Går det inte att göra förpackningar som är lättare för användarna att handskas med? För att sammanfatta Kim Sherwood så är svaret att jo, det kan gå, men inte alltid, för det är många olika kriterier att ta hänsyn till när man utformar förpackningen av ett läkemedel. Och att ändra en befintlig förpackning tar tid.
Avvägning mellan olika kriterier
Det är läkemedelsföretagets ansvar att designa förpackningen så att den lever upp till lagar, bestämmelser och kriterier för användarvänlighet. När ett nytt läkemedel godkänns granskar den ansvariga läkemedelsmyndigheten, i Sverige Läkemedelsverket, även förpackningen.
Då tittar myndigheten på den ur ett flertal olika aspekter. Bevarar förpackningen det aktuella läkemedlets hållbarhet? Hur lätt är det att förstå hur man ska använda medicinen och att hantera förpackningen? Och – inte minst – är den tillräckligt barnsäker?
Ibland behöver man också göra avvägningar mellan olika intressen. Ett blister kan till exempel vara svårare att hantera för patienten än tabletter i en burk, men blistret kan samtidigt vara det mest barnsäkra alternativet.
– Det är många komplexa nyanser i det här, säger Kim Sherwood.
Går att reklamera
Hon berättar också att myndigheten ibland genomför praktiska tester för att till exempel se om det är enkelt att följa instruktionerna på burken, kartongen och bipacksedeln. Och att typen av läkemedel spelar roll för vilka krav man ställer på förpackningen. För ett reumatiskt läkemedel är det extra viktigt att förpackningen inte är svåröppnad och på ögonmediciner är det särskilt olämpligt med liten text med dålig kontrast mot bakgrunden.
Även efter godkännandet kan läkemedelsmyndigheten påverka designen. Kunder kan reklamera besvärliga förpackningar till apoteket som i sin tur skickar klagomålen vidare till Läkemedelsverket som har tillsynsansvar. Om det kommer in ett flertal reklamationer av en viss läkemedelsförpackning kan myndigheten ta upp problemet med företaget.
Det är dock en tidskrävande process att ändra på en förpackning, inte minst eftersom det då krävs en förnyad godkännandeprocedur.
Vill sprida praktiska tips
Men trots komplexiteten verkar Kim Sherwood allt annat än uppgiven. Dels tycker hon att användarvänligheten sakta men säkert förändras till det bättre. Och dels menar hon att det ofta finns praktiska lösningar för patienter som har svårt med läkemedelsförpackningar, lösningar som hon gärna vill sprida mer kunskap om.
Ibland kan det fungera med något av de hjälpmedel – till exempel blisteröppnare, tablettdelare och doseringsaskar – som finns att köpa. För andra kan dosdispensering vara ett bra alternativ som man kan be att få ordination på.
Kim Sherwood vill också tipsa om att den som hittat en förpackning man trivs med, kan be förskrivaren att ange på receptet att det ska vara just det läkemedlet i just den förpackningen. Då byter inte apoteket ut det inom det generiska utbytet och man får ändå medicinen inom högkostnadsskyddet.
– Det är en möjlighet som jag tror att många inte känner till, säger hon.
Så svaret på frågan ”hur svårt kan det vara” är tydligen att det ändå faktiskt är rätt så svårt att få till bra läkemedelsförpackningar. Men att vi inte ska ge upp. Och kanske också att det ibland är bättre att spana efter kluriga omvägar runt förpackningsproblemen än att vänta på stora förbättringar.