Ni minns väl klorokinkrisen som startade pandemivåren 2020? Många läkare började plötsligt skriva ut klorokin och hydroxiklorokin. Detta eftersom de här närbesläktade läkemedlen mot malaria och reumatiska sjukdomar hade fått ett felaktigt rykte om sig att hjälpa mot covid-19.
I Sverige lyckades Läkemedelsverket dock stoppa den felaktiga förskrivningen med en tillfällig föreskrift. Den kom, som Läkemedelsvärlden rapporterade, 2 april. Apoteken fick bara expediera klorokinrecept från vissa kategorier av förskrivare.
Avvärjde klorokinkrisen
I en studie konstaterar forskare vid Läkemedelsverket och Region Stockholm nu att åtgärden avvärjde den hotande klorokinbristen i Sverige. Patienter som behövde läkemedlen kunde fortfarande få dem.
Karl Mikael Kälkner, läkare och vetenskaplig ledare på Läkemedelsverket, är ansvarig för studien som är publicerad i Upsala journal of medical sciences.
– Vi behöver ha metoder för att säkerställa att tillgången av läkemedel kan styras i första hand till de patienter med sjukdomar som behandlingen är godkänd för och då kan en temporär föreskrift vara ett verktyg i Sverige, konstaterar han.
Grep efter halmstrån
Läkemedelsverket har även tidigare infört liknande restriktioner för vissa läkemedel. Vad var nytt denna gång?
– Tidigare har sådana begränsningar, exempelvis för adhd-läkemedel, införts efter en längre tids dialog med förskrivare och andra aktörer. Det här var första gången som vi använde verktyget så snabbt, för att minimera en akut risk som vi såg.
– Vi var i början av pandemin, det fanns inga behandlingar eller vacciner mot covid-19 och många grep efter halmstrån. Och när det kom preliminära uppgifter om att klorokin kunde hjälpa, drog det i väg väldigt snabbt. Alla sprang på samma boll.
Brist och biverkningar oroade
Hur märktes det?
– I studien undersökte vi utvecklingen i Region Stockholm och där tiofaldigades antalet patienter med recept på klorokin mellan januari och mars 2020. Antalet patienter med recept på hydroxiklorokin trefaldigades.
Vad var ni oroliga för?
– Vi såg en uppenbar risk att det skulle bli brist på dessa läkemedel så att de som använde dem mot de godkända indikationerna skulle stå utan behandling.
– Dessutom fanns en oro för att den okontrollerade användningen mot covid skulle göra att många drabbades av allvarliga biverkningar. Risken för hjärt-kärlbiverkningar är välkänd när det gäller dessa läkemedel. Nyligen publicerades ju också en studie som visar att 17 000 människor globalt kan ha dött av medicinering med klorokin mot covid-19.
Stoppade brist i Sverige
Hur effektiv var Läkemedelsverkets åtgärd? Räddade den liv?
– Det sista går inte att svara på. Det vi däremot vet är att det aldrig blev någon verklig brist på klorokinläkemedel i vårt land, vilket det blev i andra länder.
– Vi införde en tidsbegränsad föreskrift som gällde från 2 april till och med oktober 2020. Redan i slutet av april var förskrivningen i Region Stockholm tillbaka på samma nivå som före pandemin.
– Vi såg heller ingen återgång till högre förskrivning när föreskriften slutade att gälla.
Ingen rutinåtgärd
Borde Läkemedelsverket använda den här metoden oftare? Till exempel för att se till att de omtalade GLP-1-analogerna mot diabetes typ 2 enbart förskrivs till den patientgruppen och inte mot fetma?
– Det exemplet du nämner har inte varit aktuellt. Och den här typen av begränsning är inte en rutinåtgärd utan ett väldigt speciellt instrument som kan vara effektivt i väldigt unika situationer.