diabetes
Uppåt 8 000 barn i Sverige har diabetes typ 1 och behöver livslång insulinbehandling.

Immunterapi fördröjde debut av diabetes typ 1

Immunhämmande behandling sköt upp insjuknandet hos barn och vuxna med hög risk för diabetes typ 1.

11 Jun 2019, kl 13:56
0

Diabetes typ 1 är en autoimmun sjukdom som drabbar både barn och vuxna. Kroppens eget immunförsvar förstör de insulinbildande betacellerna i bukspottkörteln och livslång insulinbehandling krävs i regel ända från diagnostillfället. Omkring 50 000 personer i Sverige har diabetes typ 1 och närmare 8 000 av dem är barn.

I en fas II-studie randomiserades 76 barn och unga vuxna med hög risk för diabetes typ 1 till antingen behandling med den monoklonala antikroppen teplizumab eller placebo. Deltagarna hade flera riskfaktorer – diabetes typ 1 i familjen och dessutom vid studiens start minst två olika diabetesrelaterade autoantikroppar i blodet, samt nedsatt glukostolerans.

– Detta innebär en 70-procentig risk att insjukna inom tio år och en närmast hundraprocentig livstidsrisk för diabetes typ 1, säger professor Åke Lernmark vid Lunds universitet.

Han leder den svenska delen av arbetet i det internationella forskningsnätverket Trialnet som gjorde studien.

Studien, som har publicerats av New England journal of medicine, genomfördes på kliniker i USA, Kanada, Australien och Tyskland. Inga svenska patienter ingick. I Sverige har etikprövningstillstånd inte beviljats för studier av immunterapi mot diabetes typ 1 hos personer under 18 år på grund av att effekterna ännu anses alltför okända.

Fördröjde insjuknande med två år
Hos de deltagare som vid studiens början fick 14 dagars intravenös behandling med teplizumab dröjde det i median två år längre till insjuknande i diabetes typ 1 än hos dem som fick placebo.

– Två års fördröjning av sjukdomsdebuten kan låta lite. Men deltagarna var mellan 12 och 22 år och i de åldrarna kan det vara otroligt viktigt att klara sig i ytterligare två år utan insulinbehandling när man kanske är mitt uppe i puberteten eller precis ska flytta hemifrån, säger Åke Lernmark.

Forskarna följde deltagarna i upp till fem år. 43 procent av dem som fått teplizumab och 72 procent i placebogruppen diagnostiserades med diabetes typ 1. Tiden till diagnos var i median 48,4 månader i teplizumabgruppen och 24,4 månader i placebogruppen.

Vanliga biverkningar av teplizumab i studien var klåda och andra hudbesvär, smärta och ett minskat antal lymfocyter i blodet. Lymfocytvärdet normaliserades dock efter en tid.

Mångårig forskning bakom
Idén att förebygga diabetes typ 1 genom att påverka immunsystemet är inte ny. Bland annat har, som Läkemedelsvärlden rapporterat, en hel del forskningsarbete lagts ned för att försöka få fram ett vaccin mot sjukdomen.

Teplizumab, den substans som användes i den nu aktuella studien, är en monoklonal antikropp av typen anti-CD3 från mus som förändrats med genteknologi för att likna människans antikroppar. Liknande antikroppar används även för att motverka avstötning vid organtransplantation.

Redan i slutet av 1980-talet började amerikanska forskare undersöka om teplizumab kunde avbryta eller dämpa det autoimmuna angreppet på de insulinproducerande betacellerna vid diabetes typ 1. Substansen påverkar T-celler av typen CD8+, en celltyp som antas ha en viktig roll i det autoimmuna angreppet på betacellerna.

Lovande resultat har genom åren varvats med mindre lovande, men ett flertal studier har i dag kunnat visa en positiv effekt av teplizumab hos personer som redan insjuknat i diabetes typ 1. Förlusten av egen insulinproduktion har kunnat bromsas och behovet av insulintillförsel minskas.

“Flyttat fronten”
Men tidigare har det varit oklart om behandlingen även kan ha en förebyggande effekt hos barn och vuxna som har hög sjukdomsrisk men fortfarande inte har insjuknat.

– Tack vare den nya studien har vi nu flyttat fronten och kan fortsätta arbeta för att kunna erbjuda högriskpersoner behandling innan de hunnit förlora 80 procent av sina betaceller och blivit beroende av insulin, säger Åke Lernmark.

Inom Trialnet planeras nu fortsatta studier för att bland annat se om bromseffekten av teplizumab kan ökas genom exempelvis att upprepa behandlingen. Liknande studier av andra immundämpande läkemedel pågår också, bland annat i Skåne genom Trialnet Sverige.

Efter ett forskningsmässigt bakslag var det kommersiella intresset för teplizumab som en kandidat mot diabetes typ 1 under några år svalt. Men 2017 köpte ett litet amerikanskt startup-bolag, Provention bio, rättigheterna till teplizumab. Företaget planerar en fas III-studie för att på sikt kunna ansöka om läkemedelsgodkännande.