Ifrågasätter koppling till barnastma
Foto: iStockphoto

Ifrågasätter koppling till barnastma

En studie på en halv miljon barn hittar inget samband mellan användning av antibiotika under graviditeten och barnastma.

1 dec 2014, kl 11:03
0

Flera tidigare studier har visat en ökad risk att barnet ska utveckla astma om mamman har använt antibiotika under graviditeten eller om barnet fått antibiotika som liten. Forskare vid Karolinska institutet ifrågasätter ett sådant orsakssamband.

Forskarna genomförde en registerstudie som omfattade 493 785 barn födda i Sverige mellan januari 2006 och december 2010. Sex procent av barnen i studien hade astma. När forskarna i ett första led undersökte barn vars mödrar behandlats med antibiotika under graviditeten ökade risken för astma hos barnet med 28 procent. När forskarna tog hänsyn till andra risker för astma som fanns i hemmiljö och livsstil genom jämförande analyser inom familjer med flera syskon i studien försvann den ökade risken. Det fanns familjer där ett syskon hade astma och ett som inte hade astma, trots att det exponerats för antibiotika i fosterstadiet. 

I ett andra led undersökte forskarna barn som fått antibiotikabehandling tidigt i livet. Risken för att utveckla astma var högre om barnet behandlats för luftvägsinfektion än om det behandlats för hud- eller urinvägsinfektion. Forskarna menar att det talar för ett samband orsakat av att nydebuterad astma misstolkas som luftvägsinfektion och behandlas med antibiotika eller att luftvägsinfektioner i sig ökar risken för astma, oavsett om de behandlas med antibiotika eller inte. Vid en jämförande syskonanalys försvann sambandet
– Våra resultat talar emot ett orsakssamband mellan antibiotikabehandling och astma i barndomen. Men det är ändå viktigt att använda antibiotika med stor försiktighet, med tanke på den hotande antibiotikaresistensen. Vi vill också trycka på vikten av korrekt diagnosticering av barn med luftvägssymtom, där misstänkta symtom på astma bör skiljas från luftvägsinfektioner, säger Catarina Almqvist Malmros, överläkare och professor vid KI, som lett studien, i ett pressmeddelande.

Studien har publicerats i tidskriften BMJ.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng