Hjärt-Kärlåret 1997 inleds: Att få en ny hjärtinfarkt oroar mest

Oro och rädsla är de största problemen vid hjärt-kärlsjukdomar och allra mest rädd är man för att drabbas av en ny hjärtinfarkt.  Patienterna tycker att de får alldeles för lite information om olika livsstilsfrågor, medan läkarna anser att de försöker få patienterna att ändra sina vanor. Det visar Apoteksbolagets probleminventering inför Hjärt-Kärlåret som nu inleds.

20 jul 2002, kl 03:35
0

Hjärta-kärl är temat för Apoteksbolagets nya år som kommer att innehålla en mängd aktiviteter för att förbättra vården av hjärtsjuka och informationen till dem. Man har inriktat sig på de problemområden som förskrivare och patienter identifierat som de viktigaste.
? Vi insåg från början att det skulle bli för mycket att ta med alla hjärtkärlsjukdomar så vi valde ut fem områden där vi känner att vi kan göra en insats på apoteken, säger Annika Hansson på Apoteksbolaget som är projektledare för året.
Dessa områden är högt blodtryck, höga blodfetter, kärlkramp, hjärtsvikt och hjärtinfarkt. På dessa områden har man gjort en problemstudie bland 1 000 kunder och 1 000 förskrivare för att identifiera de största problemen. Utifrån studierna valde man inriktning på året som man har delat in i tre perioder med olika tema.


Oro för ny infarkt
Generellt handlar det mycket om oro och rädsla, berättar Annika Hansson.
? Det som hamnade allra högst upp hos det största antalet patienter var rädsla för att deras hjärtbesvär skall leda till en hjärtinfarkt, säger hon. Vi tror att oro kan dämpas med hjälp av kunskap. De målgrupper som känner mest oro är de som har en hjärtkärlsjukdom där man har klara symtom. Det är de som har haft en hjärtinfarkt, de som har hjärtsvikt och de som har kärlkramp. Under första perioden har vi en broschyr som ger information om dessa tre sjukdomar.


Att motivera behandling
Fysiska besvär och begränsningar är ett annat problemområde. Det gäller både biverkningar av läkemedelsbehandling men också problem som orsakas av sjukdomen i sig. Det är exempelvis svullna ben, andfåddhet, kalla händer och fötter och sexuella störningar. På vissa områden kunde man se klara skillnader mellan män och kvinnor. En biverkan som hamnade högt hos män var impotens eller problem med sexlivet. Hos kvinnor hamnade problem med svullna ben eller anklar väldigt högt upp.
Under period två har man inriktat sig på patienter med högt blodtryck och/eller höga blodfetter ? två patientkategorier som ofta känner sig sjuka först när de får sina läkemedel.
? Det är svårt att motivera någon att ta sina läkemedel som kände sig friskare innan han började ta dem, säger Annika Hansson. Det är ett dilemma som vi vill ta tag i under den här perioden, som sätter igång den första april och sträcker sig fram till mitten av september. Det är viktigt att förstå nyttan av läkemedelsbehandlingen. 


Svårt ändra livsstil
Under hösten kommer den tredje perioden, som handlar om livsstil kopplat till hjärtkärlsjukdom. Där vänder man sig både till de som har hjärtkärlsjukdom men även till de som är i riskzonen att få. Trots allt som skrivs om hälsa, visar probleminventeringen att patienterna inte tycker att de får tillräckligt med information, vare sig skriftlig eller muntlig.
? Man vet inte riktigt hur livsstilen påverkar, säger Annika Hansson. Många undrar vad man skall äta, hur mycket man skall röra på sig, hur stress påverkar osv. Man vet förstås att rökning är skadligt, men hur är det med passiv rökning?
Många patienter tycker att läkaren hellre skriver ut piller än pratar om hur man kan förändra sina vanor. Läkarna i sin tur menar att de informerar om livsstilsfrågor men tycker att det är svårt att påverka patienterna ? man har försökt men det ger dåligt resultat. Läkarna uttryckte också att det inte fanns något bra skriftligt material att dela ut.
? Skriftligt material om livsstil skall kanske delas ut i vården för att tas mer på allvar, säger Annika Hansson. Det visar igen hur svårt det är att föra ut sådana budskap. Det är intressant att det hamnade så högt upp både hos förskrivare och patienter.


För mycket och för lite
Kvinnor får i större utsträckning de äldre blodtryckssänkande läkemedlen medan de nyare och dyrare ACE -hämmarna i större utsträckning skrivs ut till män. Samtidigt rekommenderas i SBU-rapporten ?Måttligt förhöjt blodtryck? en återgång till de äldre preparaten. Läkemedlen har olika typer av biverkningar och bör anpassas till patienten, men man bör i de flesta fall testa de äldre först.
? Det gör man alltså i mindre utsträckning med män, säger Annika Hansson. Det är nog både på läkarnas och patienternas initiativ.
Om ACE-hämmare skrivs ut för ofta vid högt blodtryck så skrivs de ut för sällan vid hjärtsvikt. Det kom man fram till vid Läkemedelsverkets workshop i oktober 1996.
? Det här är något som våra resursapotekare informerar om när de är ute hos läkarna, säger Annika Hansson. De tidigare rekommendationerna har inte slagit igenom och därför kommer man nu att tala mer i klartext. Vi hoppas att man skall lyckas påverka läkemedelsanvändningen i rätt riktning.


Ett nytt sätt att arbeta
Under Hjärta-kärlåret är tanken att man skall arbeta i studiecirklar på apoteken. Cirkeldeltagarna väljer ut en kundgrupp som man vill arbeta med. På ett apotek kanske en cirkelgrupp arbetar med hypertoni och en annan med hjärtsvikt.
? Med det här sättet att arbeta tror jag att man lär sig mer om de problem som kunderna verkligen har, säger Annika Hansson.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng