Trots växande internationella varningar och svagt vetenskapligt stöd för långtidseffekt fortsätter förskrivningen av gabapentin att öka kraftigt i Sverige.
En ny studie, som publicerades i The British medical journal i onsdags, visar att risken för självskada är förhöjd före och efter behandling med gabapentin och pregabalin – men inte under tiden läkemedlet används. Dock hade unga vuxna, i åldrarna 24-44 år, ökad risk för självskada även under tiden de tog läkemedel.
Forskarna uppmanar därför läkare att följa upp patienter noggrant, särskilt efter avslutad behandling.
Allt svenskar fler får gabapentin
Gabapentinoider – som läkemedlen gabapentin och pregabalin – används främst vid epilepsi och nervsmärta.
Men på senare år förskrivs läkemedlen allt oftare utanför godkänt indikation, så kallad off-label förskrivning, vid tillstånd som depression, sömnstörningar och postoperativ smärta.
Detta trots att det finns lite vetenskapligt stöd för att de verkligen hjälper eller tolereras väl vid dessa tillstånd.
Läkemedelsvärlden har tidigare rapporterat om att förskrivningen av gabapentin nästan trefaldigats på tio år i Sverige.
Enligt Socialstyrelsens statistik fick över 153 000 personer läkemedlet 2024 – en ökning med 160 procent sedan 2015.
Ökar risken för självmord
Samtidigt växer oron inom vården, bland annat på grund av risken för beroende och rapporter om självskadebeteende.
En svensk registerstudie från 2019 följde nästan 200 000 personer som hämtade ut recept på pregabalin och gabapentin.
Resultaten visar att läkemedlen, särskilt pregabalin, var kopplad till ökad risk för självmordsbeteende, oavsiktliga överdoser, kroppsskador och trafikincidenter.
Gabapentin hade i den studien svagare eller inga statistiskt säkerställda kopplingar.
Kraftigt ökad självskaderisk efteråt
I den aktuella brittiska registerstudien ingick över 1,5 miljoner personer. Av dessa hade drygt 10 000 vårdats för självskada efter att ha fått gabapentin eller pregabalin utskrivet.
Risken för självskada ökade med 69 procent under de 90 dagarna före behandlingsstart.
Under själva behandlingen sågs ingen signifikant ökning, men två veckor efter avslutad behandling tredubblades risken.
Forskarna menar att detta aldrig tidigare observerats, troligen för att äldre studier ofta uteslutit patienter med tidigare självskada.
Ingen tydlig skillnad mellan läkemedlen
Forskarna såg en tendens till att risken för självskada var något högre vid behandling med pregabalin jämfört med gabapentin. Men skillnaden var inte tillräckligt tydlig för att slå fast med säkerhet. De anser att det behövs fler studier för att avgöra om riskerna verkligen skiljer sig åt mellan läkemedlen.
Unga vuxna mellan 24 och 44 år skiljer dock ut sig. I denna grupp sågs en tydlig ökad risk även under pågående behandling – till skillnad från andra åldersgrupper. Det kan tyda på att just unga vuxna behöver extra uppföljning och stöd.
Alla fall av självskada registreras inte
Forskarna argumenterar för att deras studie är tillförlitlig eftersom den bygger på mycket data och att personer jämför med sig själva, vilket minskar risken för fel. Den tar också hänsyn till faktorer som ålder, årstid och annan medicinering.
Dock har studien begränsningar. Den bygger på recept från läkare på vårdcentraler, men fångar inte upp läkemedel som skrivs ut på sjukhus eller används illegalt.
Det är heller inte säkert att alla som fick medicinen utskriven av sin vårdcentralsläkare verkligen tog den.
Milda fall av självskada kan också ha missats, eftersom bara de som behövde sjukhusvård räknades in.
Rekommenderar rutinmässig uppföljning
I en tillhörande kommentar skriver forskarna Amir Sariaslan och Seena Fazel att fynden tyder på att den ökade självskaderisken har att göra med underliggande psykiatriska och smärtrelaterade tillstånd, snarare än med läkemedlet i sig.
Däremot bör den kraftigt ökade risken för självskada efter avslutad behandling tas på allvar.
Forskarna skriver: ”Kliniskt tyder resultaten på att man bör överväga regelbunden och återkommande uppföljning av patienter som ordinerats gabapentinoider, särskilt under veckorna efter att behandlingen avslutats.”
Svenska experter: Evidens saknas
Region Stockholms expertgrupp har tidigare gått ut och varnat för att gabapentin ofta skrivs ut för smärttillstånd där vetenskapligt stöd saknas.
De svenska experterna föreslår att läkare årligen omprövar behandlingen och försöker trappa ner eller avsluta vid utebliven effekt.
Läkemedelsverket utreder gabapentin
Läkemedelsverket rekommenderar i dag gabapentin som ett förstahandsalternativ vid långvarig nervsmärta.
Men som Läkemedelsvärlden berättat flaggar myndigheten för att rekommendationen kan komma att revideras.
– Gabapentin är ett problematiskt läkemedel. Vi behöver se över vilken plats gabapentin har i smärtarsenalen, sade Carola Bardage, chef vid Läkemedelsverkets enhet för kunskapsstöd och läkemedelsanvändning.
Granskningen av gabapentin ingår i myndighetens genomgång av sina behandlingsrekommendationer om läkemedel mot långvarig smärta hos vuxna. Nya rekommendationer kan dock dröja över ett år beroende på omfattningen av revideringen.
