Funkismat har svårt att rocka loss

Livsmedel med dokumenterade hälsoeffekter finns redan i matbutikernas hyllor. Luddiga regelverk gör att mat och medicin juridiskt sett fortfarande är två helt skilda begrepp som inte går så lätt att kombinera.

21 jun 2002, kl 18:17
0

Det finns inga lagar eller regler som klart definierar vad funktionella livsmedel är, varken inom EU eller i Sverige. Däremot finns det klart stadgat vad ett läkemedel är och vad ett livsmedel är. Enligt lagstiftningen får inte en livsmedelsproducent i direkta ord skriva på förpackningen vad innehållet gör för nytta. Kan han inte bevisa nyttan ska han definitivt inte skriva det. Kan han bevisa nyttan och skriver det riskerar han att livsmedlet klassas som läkemedel och bara får säljas på apotek.
Livsmedelsföretagen får i reklamen inte använda uttryck som ?förebygger?, ?botar? eller ?lindrar? eftersom de är reserverade för läkemedel. Ändå vill företagen tala om just de hälsobefrämjande effekterna med produkterna.


Känsliga formuleringar
Under mitten av 1700-talet lärde sig människan att citroner och andra C-vitaminrika frukter förebygger skörbjugg. Om en handlare i dag skulle sätta etiketten ?Förebygger skörbjugg? på sina citroner skulle Läkemedelsverket rycka ut med blåljus och stänga butiken därför att helt plötsligt säljer handlaren läkemedel.
? Företagen kan istället använda uttrycket ?minska risken för?. Det är ett mindre exakt begrepp och med det kan de gå runt gällande läkemedelslagstiftning, säger Åke Bruce som är professor på Livsmedelsverket i Uppsala.
Enligt Jan G Bruhn vid Inbio i Uppsala måste företagen hålla på att laborera så här för att kunna marknadsföra produkterna till konsumenterna utan att komma i konflikt med läkemedelslagstiftningen. Ordet förebygga är känsligt i sammanhanget och här är lagstiftningen stenhård.
? Samtidigt inser Läkemedelsverket att om produkten till sin karaktär inte är en vanlig läkemedelsberedningsform, då kan man inte heller se på det som ett läkemedel. Det är inte bara definitionen som räknas, säger Jan G Bruhn.


Svårt att göra rätt
Det finns två filmjölksprodukter som är registrerat naturläkemedel, Dofilus och Bifilus. I Läkemedelsverkets produktmonografier beskrivs filmjölken som en ?vit, blank, slät emulsion?. Läkemedelsverket har där hittat ett sätt att på sitt speciella fackspråk beskriva livsmedlet som ett läkemedel. En annan produkt heter Magiform. Den finns bland annat som müsli och har i kliniska prövningar visat positiv effekt vid inflammatoriska tarmsjukdomar.
? Tillverkaren vände sig till Läkemedelsverket med frågan: ?Är detta naturläkemedel eller vanligt livsmedel?? Verket svarade att trots att det uttalade syftet är att lindra symtom är det inte läkemedel för att det kommer som müsli. Här blir det svårt igen, Läkemedelsverket kan beskriva filmjölken som ett läkemedel men det går inte med en müsli, säger Jan G Bruhn.
För att underlätta har Läkemedelsverket fört fram krav på att den här produktgruppen ska vara väldokumenterad och att texten på förpackningarna ska undvika ordet ?förebygga? för att komma runt läkemedelslagstiftningen.
? Som synes är det svårt för företagen att göra rätt när det inte finns något tydligt regelverk, säger Jan G Bruhn.


Tvåstegsmodell
En möjlighet för företagen är den så kallade tvåstegsmodellen. Det är ett självåtgärdsprogram som livsmedelsbranschen har kommit överens om. Programmet baseras på åtta väl belagda kost- och hälsosamband, som till exempel det mellan förstoppning och kostfiber. Genom programmet tillåts vissa hälsopåståenden, men bara i två steg. Det fungerar exempelvis genom påståendet ?Att äta tillräckligt med kostfiber är viktigt för att hålla magen igång. Produkten X har hög fiberhalt.?.
? Tvåstegsprincipen fungerar inte på ny kunskap. Vi måste ha ett riktigt regelverk för att kunna marknadsföra på rätt sätt. Det jobbigaste med hur det är i dag är att vi hamnar i en suspekt grupp sett ur konsumenternas synvinkel, säger Skånemejeriers informationschef, Lotta Törner.
Konsekvensen blir att livsmedelsindustrin jobbar hårt med att påverka politiker och myndigheter att förändra lagarna. Om inget görs kommer företagen att driva på utvecklingen ytterligare, fler produkter kommer ut på marknaden, reklam och märkning på förpackningar går likt katten kring het gröt och konsumenterna blir mer och mer förvirrade inför vad som egentligen gäller.
Myndigheterna å sin sida gör vad de kan. I december 1995 gick Läkemedelsverket ut hårt mot ett antal livsmedelsföretag med anledning av deras marknadsföring av så kallade fermenterade produkter, mat som har tillverkats med hjälp av mikroorganismer. Det var olika sorters fil, yoghurt, mjölk och fruktdrycker. Läkemedelsverket hävdade att företagen bröt mot läkemedelslagen när produkterna marknadsfördes med medicinska påståenden som att de botar, behandlar eller förebygger sjukdom.
? Företagen svarade att produkterna inte är läkemedel utan bör klassificeras som livsmedel. Livsmedelsverket fick ärendet på sitt bord och tog två år på sig att svara. Under tiden ändrade företagen sin marknadsföring och Livsmedelsverket avskrev ärendet. Det gjorde även vi, berättar Helena Calles på Läkemedelsverket.


Moment 22
Skånemejerier var ett av de företag som Läkemedelsverket undersökte i december 1995. Lotta Törner tycker att marknadsföringen var bra, den tänjde medvetet på gränserna. I dag har Skånemejerier förändrat sin marknadsföring och tagit bort en del formuleringar på förpackningarna.
? Vi försöker gå ut och hävda nyttan med våra produkter men stöter på patrull. Vi kommer att fortsätta strida.
Lars Sjöstrand är vd på BioDoc i Stockholm, ett dotterföretag till Lantmännen. BioDoc satsar på olika produkter baserade på spannmål bland annat Magiform. Han målar upp en liknande bild.
? Vi har i vår marknadsföring försökt att påstå saker om våra produkter, samtidigt som vi har undvikit sjukdomsbegreppen. Medvetet har vi hela tiden balanserat på gränsen och våra juristkostnader har varit enorma under de senaste åren, berättar Lars Sjöstrand.
Detta marknadsförings- och gränsdragningsproblem blir ett matens moment 22. Livsmedelsföretagen har med funkismaten hittat en nisch där de kan tillföra mervärde till maten, ta ut ett högre pris och tjäna mer pengar. Men så länge företagen inte får tala om de positiva effekterna kan de inte ta betalt för produkterna eller göra det tydligt och enkelt för konsumenterna.
? Vi ser en bekymmersam gränsdragning mellan att ge en produkt till friska personer eller till människor för att lindra besvär, som till exempel vid cellgiftsbehandling. I det första fallet blir det livsmedel men i det andra blir det läkemedel, säger Åke Bruce.
Förra hösten fick Livsmedelsverket i uppdrag av regeringen att ta fram ett underlag för det fortsatta arbetet inom EU med, vad man kallar, hälsopåståenden om livsmedel. Livsmedelsverkets generaldirektör, Bertil Norbelie, sa i en kommentar till uppdraget att funktionella livsmedel måste ges en chans att utvecklas under kontrollerade former. Utredningen talar om produktspecifika hälsopåståenden, PSHP, där man kan nämna sjukdom i samband med marknadsföring av livsmedel.
1 april överlämnades utredningen till regeringen och nu har Jordbruksdepartementet bollen. Enligt uppgifter från departementet är jordbruksminister Margareta Winberg positiv till en lagstiftning på området.
? Det pågår ett intensivt arbete mellan EU:s medlemsländer och kommissionen om hur man ska förhålla sig till hälsopåståenden. Sverige behöver inte vara speciellt aktivt just nu utan mer bevaka vad som händer eftersom vi ligger längre fram än de flesta andra länderna i EU, berättar Åke Bruce.
Det finns stora ekonomiska intressen som driver på utvecklingen. Både inom livsmedels- och inom läkemedelsindustrin är intresset stort.
? Läkemedelsföretagen är intresserade, för om de lyckas etablera det här så kan de skippa satsningen på dyr läkemedelsutveckling. De kan använda sin kompetens och sitt kunnande om hälsoeffekter och kliniska prövningar. Med andra ord behövs det inte lika många och dyra studier, säger Jan G Bruhn.


Okunniga konsumenter
Även de stora konsumentorganisationerna i Sverige är intresserade men intar en mycket blandad inställning till funktionella livsmedel. Konsumenterna menar att det behövs betydande informationsinsatser för att öka medvetandet i landet om den funktionella maten.
Spännvidden i åsikterna är stor; allt ifrån att hälsopåståenden inte behövs till att vi måste tillåta dem. Dessutom tycker konsumenterna att hälsopåståenden vilseleder, samtidigt som vissa anser att konsumenterna har rätt till denna information för att kunna fatta sina egna beslut. Det finns också en oro bland konsumentorganisationerna att producenterna kan missbruka hälsopåståenden vilket kan
leda till en övertro på de funktionella livsmedlen.
Flera av konsumentorganisationerna anser att det viktigaste är information, utbildning och en kontroll att ett kommande regelverk verkligen efterföljs.
?  Jag tror aldrig att vi helt kommer få ordning på det här. Det är en massa livsmedelssubstanser som är möjliga och tänkbara som kan ha påtagliga effekter i ordentliga doser, avslutar Jan G Bruhn. 
 

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng