Annons

Functional food – Livsmedel som är läkemedel som är mat

Läkemedel är läkemedel och livsmedel är livsmedel. Så har det alltid varit. Men när gränserna suddas ut och allt flyter ihop är det inte lika lätt längre.Functional food är något som livsmedelsbranschen talar mycket om men som ingen kan eller vill definiera och som konsumenterna vet ganska lite om.

21 jun 2002, kl 18:16
0

Annons

Functional food är ingalunda något nytt fenomen. Enligt uppgift myntades begreppet 1984 när det i Japan startades ett forskningsprogram för att kartlägga olika födoämnens hälsoeffekter.
Termen spreds i Asien innan den kom till västerlandet. Det skulle dock dröja mer än tio år innan den första större internationella konferensen gick av stapeln i Singapore 1995. Tanken var att förena österlandets matkultur och kunnande med västerlandets. I Asien är det enligt traditionen helt normalt att betrakta mat som medicin och vice versa utan att dra någon skiljelinje däremellan. Magen anses central, det är där som själen sitter och därför är det viktigt vad människor äter. Dessutom är det viktigt i österlandet
att förebygga sjukdom istället för att bota.
Termen functional food har ännu ingen officiell svensk översättning men skulle kunna benämnas funktionell mat, funktionella livsmedel eller funkismat. Det finns inte heller någon accepterad definition av vad funktionell mat är. Ett ursprungligt japanskt sätt att beskriva livsmedlens funktion och egenskap är i tre steg:
Primär funktion: Att ge näring och hålla livsprocesserna igång.
Sekundär funktion: Smak, konsistens, lukt etc.
Tertiär funktion: Förändra fysiologiska egenskaper i positiv riktning vid sidan av att vara näring.
Funktionell mat kan alltså definieras som livsmedel som besitter någon form av tertiär funktion.
Vän av ordning frågar sig direkt om inte all mat är funktionell? Visst är det så. Vi äter mat för att vi är hungriga och för att få näringsämnen. Men den speciella typ av livsmedel som skulle kunna kallas funktionell har alltså något extra i sig, något som inte fanns där från början. Det är ett livsmedel med dokumenterade hälsoeffekter och befinner sig någonstans i gränslandet mellan mat och medicin och det verkar ofta förebyggande.
Det lilla extra i funktionella livsmedel kan vara något som är tillsatt, som t ex kalcium i apelsinjuice, eller förädlat så att ett visst ämne förekommer i högre halter än normalt, t ex fleromättade fettsyror i bordsmargarin. Ett tredje alternativ är att under framställningsprocessen av ett livsmedel så avbryts processen i ett visst stadium, antingen tidigare eller senare än normalt, för att produkten ska innehålla det önskade ämnet.
Ett problem med funktionella livsmedel är att skilja dem åt från hälsokost och andra mer eller mindre naturliga produkter. En skillnad är att hälsokost aldrig har definierats entydigt, varken av forskare eller myndigheter. Begreppet har kommit att inkludera livsmedel, kosttillskott, naturläkemedel, örtteer, hälsogodis, kaffe- och teersättningar och allmänt vegetariska matvaror. Från början räknades till och med müsli som hälsokost.
? Functional foods är istället en livsmedelsgrupp med en vetenskapligt framdiskuterad definition. På grund av myndigheternas långsamma reaktioner så har emellertid funkismaten hunnit bli lite suddig i konturerna eftersom många aktörer vill snylta på begreppet, säger Jan G Bruhn på Inbio i Uppsala.
? Gråzonen är omfattande och växer ? tyvärr hinner inte Läkemedelsverket med i svängarna. Iprenfilmen är ett under av saklighet jämfört med vad som erbjuds på nätet, även från svenska sajter, säger Jan G Bruhn.
I grund och botten ska functional food fungera som livsmedel. Har du inget annat hemma än din speciella juice med extra kalcium eller specialmüsli ska du kunna dricka/äta det och ändå få i dig samma näring som den mat som inte betecknas funktionell.