Fortsatt satsning på målinriktade läkemedel

Ytterligare fokus på målinriktade läkemedel, monoklonala antikroppar och vacciner, det är vad läkemedelsforskningen på cancerområdet kommer att handla om den närmaste tiden. Men specifika behandlingar kräver också förfinad diagnostik.

26 Sep 2006, kl 19:10
0

De senaste åren har det skett en förändring i forskningen om cancerläkemedel. Från att ha dominerats av cytostatiska metoder, där läkemedlen angriper både friska och sjuka celler, handlar dagens forskning om preparat som slår mer precist mot genetiska defekter i cancercellerna. Framgångsrik grundforskning har banat vägen för de nya målinriktade läkemedel som nu är på frammarsch.


– En stor del av forskningsfronten ägnar sig åt signaltransduktionshämmare, framförallt tyrokinkinashämmare, och den trenden tror jag håller i sig, många sätter stort hopp till dessa preparat, säger Bengt Westermark, forskningschef på Cancerfonden och professor vid Uppsala universitet.

I takt med att människan börjar förstå sig på de molekylära mekanismerna bakom cancer så ökar chansen att hitta preparat som är inriktade på en viss genetisk defekt i cellerna. Men den nya tekniken för också med sig nya hinder. Cancertumörer består ofta av en heterogen samling celler vilket betyder att behandlingen troligen blir unik, inte bara för varje tumörtyp utan också för varje enskild patient. Det kommer att ställa högre krav på diagnostisering av cancertyper med genetiskt förfinade tester. Parallellt med läkemedelsforskning krävs utveckling också inom dessa områden.

I rätt tid på rätt plats


En nackdel med målinriktade läkemedel är att användningsområdet krymper och att de i vissa fall bara verkar på en liten grupp patienter. Detta kan göra det svårt för läkemedelsföretagen att motivera produktionen ekonomiskt och svårt för sjukhusen att ha rätt preparat just när det behövs. Ett annat problem är att många av de målinriktade läkemedlen bara angriper en genetisk orsak till cancercellernas ohämmade delning medan det ofta ligger flera mutationer bakom sjukdomen. Lars Nyman, medicinsk rådgivare på Pfizer, är en av dem som talar om att kombinera olika läkemedel.

– Om tio år tror jag att de flesta behandlingar kommer att vara skräddarsydda för varje patient och att man kommer sträva efter att kombinera de olika preparaten för maximal effekt, och att kombinera dem med kirurgi och strålning, säger han.

På Pfizer har man nu 14 substanser mot cancer på gång i klinisk prövning, från fas 1- till fas 3- studier, och Lars Nyman menar att immunologiska preparat är något som kommer mer och mer. Bland annat pågår just nu en fas 3-studie med en monoklonal antikropp på patienter med malignt melanom. Antikroppen ges då i kombination med cytostatika och binder till CTLA4-receptorn och inaktiverar en bromsning av immunförvaret.

Nytt hopp vid svåra tumörer

Malignt melanom är tillsammans med njurcancer och småskalig lungcancer några av de svårbehandlade tumörtyper där det hänt en del senaste tiden. Två av Läkemedelsverket nyligen godkända preparat mot njurcancer är sunitinib (Sutent) och sorafenib (Nexavar). Båda tillhör gruppen angiogeneshämmare som blockerar nybildning av blodkärl i tumören och, de har också visat sig hämma tillväxten av själva tumören. Nexavar, som ges i tablettform, hämmar både serin/threoninkinaser och tyrosinreceptorkinaser och har enligt Ulrika Stierner, läkare vid onkologiska kliniken på Sahlgrenska universitetssjukhuset visat hoppfulla resultat också beträffande de njurcancersjukas livskvalitet.

– Behandlingen med Nexavar är definitivt inte biverkningsfri, men de som uppstår är hanterbara och många av patienterna har kunnat öka sin fysiska kvalitet och även gå tillbaka till sina arbeten, säger Ulrika Stierner.

Sutent är också godkänt för behandling av GIST (gastrointestinal stromal tumör). Nu pågår också fas 3-studier på levercellscancer, icke småcellig lungcancer och malignt melanom.

Cancervaccin


Andra områden som flera av de forskare som Läkemedelsvärlden talat med tar upp är nya monoklonala antikroppar och cancervaccin. Ett exempel är det peptidbaserade vaccinet GV1001 från danska Pharmex som just nu testas på människor för behandling av bukspottskörtelcancer. Vaccinet är riktat mot telomeras, ett enzym som ofta överuttrycks i cancerceller.

– Själv tycker jag att vaccinet mot humant papillomvirus (se till exempel LMV 6/05, reds anm), som orsakar livmoderhalscancer, är enastående, säger Bengt Westermark.

Ett hinder i kampen mot cancercellerna är deras enorma förmåga att mutera och utveckla resistens mot ett fungerande läkemedel. Ett exempel är imatinib (Glivec) som revolutionerat behandlingen av kronisk myeloisk leukemi, men där nu vissa sjukdomsformer blivit motståndskraftiga mot läkemedlet.

Bindväv möjlig angreppspunkt

Forskarna har nu börjat byta vinkel och Bengt Westermark nämner bland annat en grupp vid Radiumhemmet i Stockholm där man intresserat sig för en typ av bindvävsstroma som visat sig vara betydande för tillväxten av tumörer. Dessa bindvävsceller är inte lika mutationsbenägna som cancercellerna själva och nu försöker man hitta substanser som hämmar tillväxten av dem för att på så sätt stoppa tumören.
– Nu pågår också en intensiv forskning om radiobiologi, de biologiska mekanismerna bakom strålning, något som varit ganska eftersatt. Med mer kännedom om hur det fungerar finns hopp om att effektivisera strålningen som förhoppningsvis i kombination med nya preparat kan öka framgången i behandlingarna, säger Bengt Westermark.

Petra Hedbom