Färre kan förskrivas klorokinfosfat
En ökad efterfrågan på malarialäkemedlet klorokinfosfat, som tros ha effekt vid behandling av patienter med covid-19, gör att förskrivningen kan komma att begränsas. Bild: Istock.

Färre kan förskrivas klorokinfosfat

Stor efterfrågan på malarialäkemedlet klorokinfosfat, som nu även används till patienter med covid-19, gör att förskrivningen av det kan komma att begränsas.

31 mar 2020, kl 11:57
0

Karl-Mikael Kälkner. Foto: Läkemedelsverket.

Karl-Mikael Kälkner. Foto: Läkemedelsverket.

Som Läkemedelsvärlden tidigare berättat är klorokinfosfat ett av få läkemedel som i dagsläget tycks ha en liten effekt vid behandling av covid-19. Läkemedlet, som funnits på marknaden i mer än 50 år, är godkänt för behandling av bland annat reumatoid artrit, Sjögrens syndrom och malaria.

Nu finns dock tecken på att efterfrågan på läkemedlet har ökat markant i Sverige. Det gäller inte bara inom slutenvården, där ökningen har sin naturliga förklaring, utan även inom öppenvården.

Klorokinfosfat restnoterat

Sedan förra veckan är förpackningar med 20 tabletter klorokinfosfat i styrkan 250 mg restnoterade, enligt Läkemedelsverkets restnoteringslista. Myndigheten har dessutom fått signaler från andra håll om en ökad efterfrågan.

– Vi har fått påtagligt många frågor från förskrivare om klorokinfosfat. Och från apotek rapporterar man att efterfrågan tycks har ökat, säger Karl-Mikael Kälkner, klinisk utredare på Läkemedelsverket.

Läkemedelsverket ser nu därför över möjligheten att införa begränsningar vad gäller förskrivning av läkemedlet.

– Dels finns det en risk för undanträngningseffekter som skulle kunna innebära att patienter som normalt sett behandlas med de här läkemedlen inte får tillgång till dem. Dels är det en säkerhetsfråga när läkemedel används utanför godkänd indikation, säger Karl-Mikael Kälkner.

Förskrivare i Sverige har rätt att förskriva läkemedel utanför godkänd indikation (off label). Denna möjlighet kan till exempel användas i lägen när ett aktuellt läkemedel inte är godkänt för barn eller där få andra alternativ finns och man har goda skäl att tro att behandlingen har effekt.

Ökad efterfrågan

Det senare är fallet vid behandling av patienter med svår covid-19 i slutenvården. Men signalerna till Läkemedelsverket tyder alltså på att förskrivningen av klorokinforsfat har ökat även i öppenvården.

Vad det beror på är ännu oklart, men en förklaring kan vara att läkemedlet förskrivs som förebyggande behandling.

– Det är bland annat det vi ska titta på, säger Karl-Mikael Kälkner.

Sverige vore i sådana fall inte unikt. I Norge har redan Statens Legemiddelverk (motsvarande Läkemedelsverket) infört begränsningar i förskrivningen av klorokonfosfat i öppenvården, rapporterar NRK. Detta sedan rykten om att klorokinfosfat kan ha en förebyggande effekt på covid-19 lett till hamstring av läkemedlet när läkare förskrivit det till sig själva, anhöriga och vänner.

Sedan en tid får därför klorokinfosfat bara förskrivas med speciella blå recept till patienter med kronisk sjukdom som normalt behandlas med läkemedlet. Enligt NRK förekommer det dock fortfarande felaktig förskrivning, något som mött kritik.

– Speciellt i den här situationen tycker jag att man bör följa gällande riktlinjer. En annan etisk sida är att om det uppstår en brist går det utöver dem som faktiskt bör få medicinen, säger Svein Aarseth, ordförande för rådet för medicinsk etik och specialist i allmän medicin, till NRK.

Oklart kunskapsläge

Men trots att intresset för klorokinfosfat som ett behandlingsalternativ vid covid-19 är stort är den vetenskapliga evidensen för läkemedlets effekt ganska skral. En fransk studie nyligen publicerad i International journal of antimicrobial agents visar att klorokinfosfat tycks en signifikant virusminskande effekt hos patienter med covid-19. Men resultaten ska tolkas i ljuset av att det var en liten icke-randomiserad studie med endast 20 patienter och utan kontrollgrupp.

– Om läget är otydligt måste man skapa sig mer kunskap, antingen genom studier eller i annan utvärderbar form. Nu har vi en akut situation på sjukhus och vi kommer inte att ta bort en behandling som det finns skäl att tro att den skulle kunna fungera i ett utsatt läge, säger Karl-Mikael Kälkner.

Han påpekar dock att det i Läkemedelsverkets arbete också ligger att se till att en ökad efterfrågan på klorokinfosfat inte leder till undanträngningseffekter som drabbar kroniskt sjuka med behov av läkemedlet.

– Det är ett högprioriterat arbete och vi arbetar på med detta så fort vi kan. Det ligger också ett stort ansvar på den enskilda förskrivaren och enskilda patienter att inte samla på sig detta läkemedel i onödan, säger Karl-Mikael Kälkner.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng