För 50 år sedan blev Apotekarsocieteten den ideella och oberoende medlemsorganisation som den är i dag. Detta kommer vi på Läkemedelsvärlden att uppmärksamma genom att göra tillbakablickar i vår föregångare Svensk farmaceutisk tidskrift från 1971. Förra gången tittade vi tillbaka på en artikel om arbetslöshet bland receptarier. I dag gör vi en tillbakablick till en diskussion om C-vitamin och förkylningar.
“Uppfattningen att C-vitamin är bra i förkylningstider är inget nytt och många människor har sedan länge självmedicinerat med det”. Så inleds en artikel i Svensk farmaceutisk tidskrift från 1971 som handlar om att försäljningen av C-vitamin hade ökat kraftigt i världen.
En av anledningen till den ökade försäljningen var, enligt tidningen, boken Vitamin C and the common cold av författaren och den dubbla nobelpristagaren Linus Pauling. Där hävdar författaren att “gramdoser” av askorbinsyra (C-vitamin) skyddar mot virusinducerade förkylningar. Och om förkylningssymptom ändå, trots den höga dagliga dosen, skulle uppstå rekommenderar författaren ytterligare intag någon gång i timmen tills symptomen försvinner.
C-vitamin mot förkylning var omdiskuterat
När man läser artikeln i Svensk farmaceutisk tidskrift får man klart för sig att det inte var alla som höll med om Linus Paulings rekommendationer gällande C-vitamin. Bland annat framgår att många medicinska tidskrifter hade tagit upp Paulings bok. “De flesta menar att han missbrukar sin vetenskapliga ställning och att han inte borde söka sig in på medicinsk terapi utan tillräckliga förutsättningar”, skriver Svensk farmaceutisk tidskrift. I artikeln framgår också att den medicinska tidskriften Medical letter 1970 skrev att de i brist på bevis om effektivitet och säkerhet inte rekommenderade höga doser av C-vitamin för behandling av en vanlig förkylning.
Svensk farmaceutisk tidskrift skriver att författaren söker stöd för sin hypotes om att askorbinsyra har en god profylaktisk effekt mot förkylningar genom teoretiska och kliniska erfarenheter. Dock påpekar tidningen att de utförda undersökningar som Pauling tar upp tyvärr ofta är okontrollerade och inte heller visar övertygande att askorbinsyra har någon vidare effekt vid förkylning.
Många människor använde askorbinsyra som universalmedel mot bland annat trötthet, för att förbättra sår- och benbrottsläkning, vid allergiska besvär och till och med för att förbättra intelligensen. Det skriver Svensk farmaceutisk tidskrift och konstaterar också att många av de sjukdomstillstånd som askorbinsyra anses förbättra kan uppträda vid brist på C-vitamin. ”Det är således inte särskilt konstigt att många tror att liknande symtom bör förbättras av askorbinsyra även om ingen brist föreligger”.
Samma fenomen i dag
Även i dag är kosttillskott ofta omdiskuterade. Ett exempel är den ökade försäljningen av D-vitamin under 2020 som Läkemedelsvärlden nyligen rapporterade om. Denna ökade försäljning tros bero på den uppmärksammade och omskrivna diskussionen om huruvida D-vitamin eventuellt ger ett skydd mot covid-19. Människor tycks alltså reagera på liknande sätt som på 1970-talet.
– Folk suger åt sig all information och tänker att det är lika bra att testa, och det är harmlöst så länge man håller sig till rekommenderade doser, sa Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar till Läkemedelsvärlden då angående den ökade försäljningen av D-vitamin.