Förfalskade läkemedel

Dålig läkemedelskontroll och breda vinstmarginaler driver förfalskarna i sitt värv. I många fall har det lett till dödsoffer när verkningslösa preparat används för att bota allvarliga sjukdomar.

8 jun 2001, kl 16:44
0

Liniment mot brännskador som innehåller sågspån. P-piller och malariamedel som bara innehåller utfyllnadsmedel. Dessa exempel från Mexiko, USA och Kambodja är några i raden av många fall som rapporterats till världshälsoorganisationen WHO där läkemedel förfalskats eller befunnits undermåliga.

? Detta är allvarliga folkhälsoproblem som måste bekämpas. Människor med svåra sjukdomar riskerar att dö om de tar en medicin som i själva verket inte innehåller något aktivt ämne alls. Och vad vi kan säga utifrån den information vi samlat vet vi att bekymret har ökat under senare år, säger Eshetu Wondemagegnehu, apotekare vid WHO i Genève.

Tillsammans med sina kollegor har han samlat ihop 771 rapporter av påstådd läkemedelsförfalskning under åren 1982?97. Rapporterna innefattar de flesta typer av läkemedel, från okomplicerad värkmedicin till moderna hiv-läkemedel.

? Vanligast är dock förfalskningar av generiska antibiotikapreparat. Ampicillin anses vara den enskilda substans som oftast förfalskas, säger Eshetu Wondemagegnehu.

Läkemedelsförfalskning är en brokig skumraskbransch som lockar många intressenter. Med en enkel tablettmaskin finns det goda möjligheter att göra sig en förtjänst på att slå tabletter som innehåller billigt bakpulver. Något som en turkisk apotekare ertappades med 1993 när han försökte exportera sina ?mediciner?. Förfalskarnas verksamhet kan också ta sig mer organiserade former, exempelvis ligor som opererar över landsgränserna och säljer imiteringar av existerande preparat med närmast identiskt lika förpackningar som originalet.

Stora vinstmöjligheter driver på
I vissa fall kan förfalskade läkemedel innehålla ett annat aktivt ämne mot vad som står på förpackningen ? eller rent av giftiga ämnen. Men vanligast är att förfalskningar innehåller för lite aktiv substans eller ingen aktiv substans alls. Det förekommer också fall där sista förbrukningsdag har passerats men där förpackningarna har blivit ommärkta med nytt utgångsdatum.

Problemet drabbar främst utvecklingsländer. Enligt Harvey Bale, generaldirektör för IFMPA, den internationella branschorganisationen för läkemedelsindustrin, kan så mycket som 40?50 procent av läkemedelsmarkanden i vissa afrikanska länder söder om Sahara utgöras av förfalskade preparat.

? I absoluta tal är bekymret däremot störst i Kina, Indien, Brasilien och Vietnamn. I dessa länder kan uppskattningsvis upp till tio procent av läkemedelsmarknaden utgöras av förfalskningar. Ser man till den totala världsmarknaden tror jag inte att siffran överstiger två procent, säger Harvey Bale.

En annan uppskattning är att sju procent av antalet läkemedel som säljs i hela världen är förfalskade.

? I länder med brist på läkemedel ökar riskerna för läkemedelssmuggling, det ger i sin tur goda möjligheter för människor som vill tjäna pengar på förfalskade läkemedel. I utvecklingsländerna finns ofta ingen eller liten läkemedelskontroll. Tillsammans med sämre gränsskydd och korrumperade myndigheter minskar möjligheterna att upptäcka förfalskningarna, säger Eshetu Wondemagegnehu.

Tecken tyder också på att utvecklade länder drabbas i större omfattning. Enligt Eshetu Wondemagegnehu är Viagra ?hett? just nu; förfalskningar har bland annat upptäckts i Storbritannien och Nederländerna. Och nyligen avslöjades ett försök att smuggla dylika tabletter till Sverige via Baltikum.

Även dopingpreparat som säljs i kroppsbyggarmiljöer är tacksamma att förfalska. Enligt en undersökning gjord av Statens kriminaltekniska laboratorium 1998 innehöll upp till tio procent av beslagtagna preparat inte vad som stod på märkningen.

Ren försumlighet
Ett näraliggande problem är att oseriös tillverkning av läkemedel kan leda till tragedier där avsikten inte har varit att ?förfalska?. Det har till exempel inträffat flera gånger att mixturer förorenats med lösningsmedlet dietylenglykol, som leder till akut njursvikt. Det senaste kända fallet är från Delhi i Indien 1998, där 33 barn fick offra livet efter att tagit förorenad hostmedicin. Sammanlagt uppskattas 500 personer under årens lopp ha dött där mediciner förorenats med dietylenglykol.

? I dessa fall har det varit mycket svårt att peka ut vem som bär ansvaret. Det kan
till exempel vara råvarutillverkaren som
avsiktligen vill tjäna pengar på att sälja ett billigare lösningsmedel, utan åtanke på konsekvenserna, säger Eshetu Wondemagegnehu.

   ? Men det kan också bero på ren försumlighet hos antingen råvarutillverkaren eller läkemedelsfabrikanten. Emellertid finns det alltid ett ansvar hos läkemedelstillverkaren att kvalitetstesta både sina råvaror och den färdiga produkten.

Viktigt att inte skada trovärdigheten
Tillsammans med olika organisationer, som IFMPA och Apotekare utan gränser, arbetar WHO för att minska möjligheterna för läkemedelsförfalskarna.

? Vår uppgift är att bistå med råd till drabbade länder, och framförallt att hjälpa dem till bättre läkemedelskontroll. Vi vill också skapa kännedom om problemen bland beslutsfattare och allmänhet. Vad vi inte kan göra är dock att sätta fast förfalskarna eller anta rollen som kontrollmyndighet. Det ankommer på det enskilda landets myndigheter, säger Eshetu Wondemagegnehu.

I sakens natur ligger dock att det är svårt att få tillräckligt med information om enstaka fall för att kunna ställa brottslingarna inför rätta. Ett vanligt problem är att skilja på vad som är avsiktliga förfalskningar från undermåligt tillverkade läkemedel. Ibland är drabbade länder själva ovilliga att dela med sig av information, vilket också kan gälla för de läkemedelsföretag vars preparat förfalskas.

? Det är inte rätt tillvägagångssätt att göra informationen offentlig varje gång ett förfalskat läkemedel påträffas. Det är viktigt att inte skada trovärdigheten för majoriteten av läkemedel som är äkta. I synnerhet kan det bli en fara om medierna uppförstorar saken utom proportion. Plötsligt kan ett litet problem bli ett mycket stort problem eftersom det säljer tidningar, säger Harvey Bale.

? Då finns risk att patienter slutar ta sin medicin, vilket i sig kan få allvarliga följder. Vi är emellertid alltid noga med att så fort som möjligt informera myndigheter och rättsliga instanser varje gång misstänkta förfalskningar uppdagas. Oftast görs det innan problemet har blivit en allmän hälsofara.

Svenska resenärer till framförallt utvecklingsländer rekommenderas av Läkemedelsverket att alltid ta med sig mediciner hemifrån som räcker under hela utlandsvistelsen.

   ? Om man ändå behöver läkemedel bör man införskaffa dessa på apotek ? aldrig på svarta marknaden, säger professor Björn Beermann på Läkemedelsverket.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng