En forskargrupp under ledning av franska forskare har kartlagt förekomsten av antibiotikaresistenta bakterier hos patienter med helicobacter pylori-infektion i 18 länder i olika delar av Europa. I studien analyserades prover från 1 232 patienter. Resultaten visade att andelen med resistenta helicobacter pylori har mer än fördubblats de senaste 20 åren.
Resistensen mot klaritromycin, ett antibiotikum som ofta används för att behandla helicobacter pylori, hade ökat från i genomsnitt 9,9 procent år 1998 till 21,6 procent 2018. Även när det gäller två andra vanliga och viktiga antibiotika – levofloxacin och metronidazol – syntes en kraftig resistensökning.
Studien presenterades vid den europeiska gastroenterologkonferensen UEG Week i Barcelona.
– Helicobacter pylori är redan en komplicerad infektion att behandla. När resistensen mot vanliga antibiotika ökar i alarmerande takt kommer behandlingsmöjligheterna att begränsas allt mer, sade professor Francis Megraud från universitet i Bordeaux, Frankrike, som lett studien när han presenterade den vid konferensen.
Kritiskt resistensproblem
Infektion med helicobacter pylori är en av de vanligaste infektionerna hos människor och omkring hälften av jordens befolkning beräknas vara bärare av denna bakterie. År 2005 fick forskarna Robin Warren och Barry Marshall, som Läkemedelsvärlden berättade, Nobelpriset i fysiologi eller medicin för sin upptäckt att inflammation i magsäckens slemhinna och magsår orsakas av helicobacter pylori. Bakterien kan inte bara kopplas till sura uppstötningar och magsår utan även till bland annat magcancer.
På senare år har antibiotikaresistens hos helicobacter pylori blivit en av de mest akuta resistensfrågorna globalt och Världshälsoorganisationen, WHO, har förklarat denna bakterie som en av de mest prioriterade att utveckla nya behandlingar mot.
Danmark låg bäst till
Studien visade på stora skillnader mellan olika länder i Europa. De högsta andelarna klaritromycinresistenta helicobacter pylori hade södra Italien (39,9 procent), Kroatien (34,6 procent) och Grekland (30 procent).
Lägst andelar resistenta bakterier hade Danmark (5 procent), Lettland (6,8 procent) och Norge (8,9 procent). Forskarna menar att olikheterna sannolikt beror på de skillnader som finns mellan ländernas antibiotikaanvändning.
