Farmacevten osynlig i vården

Farmacins kliniska koppling är svag i Sverige. Trots att både mindre projekt och större studier har visat positiva resultat när farmacevter arbetar kliniskt, lyser de nästan helt med sin frånvaro ute i den svenska sjukvården.

21 maj 2004, kl 15:27
0

? Farmacevten är osynlig i dagens svenska sjukvård, säger Tommy Eriksson, docent och forskningsapotekare vid sjukhusapoteket i Lund, och nämner ordet resursslöseri när han beskriver att apotekarnas i dag femåriga utbildning inte används i någon större utsträckning i den svenska sjukvården.

? Vi saknar ett nationellt grepp i Sverige, både politiskt och farmacevtiskt. Det finns öar i landet där det fungerar, men ingen systematik. Det finns heller ingen inom farmacin som med kraft driver frågan uppåt.

Klinisk farmaci är ett vitt begrepp och samlar allt farmacevten gör mot patient och vård, inte bara det som sker inne på sjukhus.

Till det viktigaste hör att hitta och förebygga läkemedelsrelaterade problem, till exempel genom läkemedelsgenomgångar och utbildning av andra vårdprofessioner.
? Det måste ske i samarbete med andra professioner i vården, anser Tommy Eriksson.
? Läkaren ska vara ledaren i teamet, den som ordinerar och har den medicinska kunskapen. Det är läkaren som är ansvarig och farmacevten arbetar på läkarens uppdrag.

Hela sjukvården

Anders Carlsten är forskningschef inom Apoteket. Han tycker att det är slöseri av stat och landsting att inte utnyttja de möjligheter som klinisk farmaci erbjuder. För honom är den springande punkten att övergå från försök till verksamhet.
? Det är landstingen som måste ta initiativet. Det finns i dag så mycket bra försök och belägg för att apotekare i vården är en god investering.
Men enligt Margareta Hammarlund-Udenaes, professor vid institutionen för farmacevtisk biovetenskap, Uppsala universitet, bär även Apoteket skulden till den låga aktivitetsnivån.
? Apoteket måste bestämma sig för att satsa på "produkten" kliniska farmacevter. Eftersom man idag har monopol på verksamheten står och faller mycket med centrala beslut där. För att utveckla klinisk farmaci i Sverige krävs en investering som man inte ännu har beslutat sig för på ett tydligt sätt, inte heller i avtalet med staten. Diskussioner har pågått i 15 år, på den tiden har vi hunnit bli omsprungna av bland annat Danmark.

När man frågar Apoteket AB hur många som arbetar med klinisk farmaci är svaren spridda och varierade. Allt från 40-50 till flera hundra personer, dock inte heltidstjänster, beroende på vad man menar med klinisk farmaci.

? Det går inte att bedriva klinisk farmaci på apoteket, men det är en bra bas för arbetet, säger Anne Hiselius, sjukhusapotekare vid länssjukhuset Ryhov i Jönköping.
Hon menar att klinisk farmaci är ett sätt att tänka och inte en metod. Det handlar om att exponera farmacevtiskt kunnande och engagemang i läkares och sjuksköterskors vardag. Därför fungerar det inte med ett koncept, en mall, som ska följas över hela landet. Farmacevten ska ingå i teamet på avdelningen och arbeta så som ansvarig läkare och avdelningsföreståndare önskar.
? Vi ska anpassa våra arbetsuppgifter efter behovet och arbeta för att underlätta läkarens vardag. Annars arbetar vi fel, säger Anne Hiselius.
Enligt henne hade den kliniska farmacin varit större i Sverige om de svenska sjukhusen hade ägt sina egna sjukhusapotek. Då hade farmacevterna integrerats på ett helt annat sätt än i dag, och fungerat som en stödfunktion i sjukvården.
Själv ser hon hela sjukhuset som sin arbetsplats.
? Många farmacevter har låst in sig i apotekslokalen och definierat den som sin arbetsplats istället för hela sjukhuset. På apoteket vet du inte vad patienten har varit med om. Då är det svårare att göra nytta.

Förebygg problem

Anne Hiselius menar att Apotekets organisation och finansiering inte främjar ett integrerat arbetssätt för klinisk farmaci, nationellt sett.
? Apoteket måste inse att det finns en värld utanför företaget. Vi måste anpassa oss efter patienten och läkaren, istället för att skapa en egen värld med en definierad metod för läkemedelsgenomgångar. Det kostar så mycket läkartid att endast de mest entusiastiska läkarna har möjlighet att nyttja denna tjänst.

Det betyder att på varje ställe visa att man gör konkret nytta.
? Vi behöver lägga över den farmacevtiska omsorg vi visar receptkunderna på apoteken till sjukvården istället. Det är inte meningsfullt att leta läkemedelsrelaterade problem på apoteken. Det är bättre att motverka dem i sjukvården, i samverkan med läkare och sköterskor.

I kundens händer

De tjänster som faller inom området klinisk farmaci tillhör enligt Apotekets avtal med staten det som Apoteket får men inte måste göra. Dessutom måste tjänsterna finansieras utanför den vanliga receptmarginalen. Men helt klart är det ändå inte var gränsen går.
? Om en läkare ringer till apoteket och ställer en läkemedelsfråga så ingår svaret inklusive eventuell utredningstid i läkemedelsförmånen. Men om samme läkare möter mig när jag arbetar på medicinkliniken och ställer samma fråga så skall landstinget betala för att jag svarar. Det stimulerar knappast landstingen till att köpa farmacevtiska tjänster i vården, säger Anne Hiselius.
Enligt Karin Söderberg, ansvarig för tjänsteutveckling inom Apoteket Vård, är Apoteket i och med avtalet med staten, i händerna på kunderna ? landstingen och kommunerna.
? Vi måste ha en efterfrågan på tjänsten och få betalt för det.
Hon menar att det är många som är intresserade av Apotekets tjänster inom klinisk farmaci. Men alla vill själva pröva och göra en egen studie.
? Trots att vi har gått in och sponsrat vissa projekt i ett till två år, som visat positivt resultat, är man inte beredda att beställa och betala för det.
Skepsis från andra professioners organisationer bidrar också till att det går långsamt. Trots det är Karin Söderberg positiv och väntar på den berömda ketchupeffekten.
? Det tar tid att arbeta i nya banor. Men jag tror att det händer mycket inom två till tre år.
I den förändring av logistik och distribution som Apoteket håller på med, flaggar vd Stefan Carlsson för att flera apotekare kan frigöras från sjukhusapoteken för att arbeta ute i vården.

Apoteket vill dock ha betalt även för dessa, men Stefan Carlsson kan tänka sig olika former av paketlösningar.
? I våra logistikavtal med landstingen kan det bli aktuellt att inkludera olika tjänster inom klinisk farmaci, säger Stefan Carlsson.

Kompletterar läkaren

Vid sjukhusapoteket i Lund bedrivs ett forskningsprojekt för att visa nyttan med läkemedelsgenomgångar i slutenvården.
Ole Torffvit är överläkare vid en akutsjukvårdsavdelning vid Lunds universitetssjukhus och docent vid institutionen för medicin vid Lunds universitet. Hans erfarenheter är positiva och han ser apotekaren som ett komplement istället för en konkurrent.
? Det är bra att apotekaren är med. Jag tror att det är bättre för patienten när det finns en samordnad plan som involverar både sjukvården och apotekaren. Det här är en berikande upplevelse som ger ny input.
I projektet lägger läkaren och apotekaren upp en gemensam plan för vilka mål man ska ha med en patients läkemedelsbehandling. Sedan finns också överordnade mål för avdelningen.
Apotekaren har flera olika uppdrag i projektet.
? Hon går med oss på ronden och granskar det vi gör, kollar vilka läkemedel vi kombinerar och hur vi doserar dem. Dessutom söker hon information till oss, kommer med olika tips och avlastar oss rent allmänt.
? Genom sina kunskaper är apotekaren bra på att förebygga fel. De borde användas mer ute i vården, säger Ole Torffvit.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng