?Ett kort samtal kan vara avgörande för nikotinisten?

Alla som besöker vården borde få frågorna, ?Röker du?? ?Snusar du?? Vill du ha hjälp att sluta? Det finns ett glapp mellan vad man vet behöver göras och vad som faktiskt görs. Det menar Gunnel Lööw, sjuksköterska och sektionsledare vid tobakspreventiva enheten på Örebro universitetssjukhus.

20 jan 2006, kl 18:52
0

Annons

I Läkemedelsboken står det att tobaksrökning kan liknas vid en kronisk sjukdom och som sådan är unik genom att den kan botas med två minuters samtal. Gunnel Lööw håller med både om det första och det andra av dessa påståenden.

? Drogen nikotin skapar ett så starkt beroende att man kan se rökning som en sjukdom. Och den kan botas. Om en rökare funderar på att sluta kan ett kort samtal vara avgörande.
Hon säger att det är viktigt att ställa frågor. När hon möter en patient första gången frågar hon: ?Vad skulle du vinna på att sluta röka??. Svaret blir ofta: ?Mycket! Jag skulle få bättre hälsa, dofta bättre, orka mer, inte vara styrd av cigaretterna och få bättre ekonomi?.

Flera sjukhus i landet har tobakspreventiva enheter eller en sjuksköterska som arbetar med rökavvänjning. Vid Örebros universitetssjukhus finns fyra personer anställda för att ge rökslutarstöd. Gunnel Lööw tar emot Läkemedelsvärlden på sitt kontor inne i en av sjukhusets korridorer.

Hon berättar att både personer som blivit remitterade och de som anmält sig själva är välkomna till kliniken. Behandlingen sker antingen i grupp eller individuellt. Gravida och ungdomar under 20 går gratis, för övriga gäller sjukhusets vanliga avgifter för besök hos sjuksköterska.

Vid första mötet tar Gunnel Lööw reda på hur motiverad patienten är.

Patienten gör arbetet

? Att arbeta med tobak handlar mycket om att ha med sig individen. Jag är en resurs. Det är patienten som gör arbetet. Om en patient, jag säger patient eftersom vi är på ett sjukhus, inte är motiverad måste jag först försöka höja motivationsnivån. Det sker genom att ställa öppna frågor och genom att vara en god lyssnare.

Viljan att sluta röka varierar bland besökarna. En del av dem har blivit remitterade av sina läkare för att de har en tobaksrelaterad sjukdom. Då är det inte säkert att de är intresserade av att sluta.
För personer som själva är angelägna tar det ofta mellan två och sex veckor från första samtalet till att personen gör ett försök att sluta. Den tiden läggs framför allt på förberedelse inför rökstoppet.

En del av dem som kommer till kliniken vill inte använda läkemedel, medan andra har försökt flera gånger och behöver både motiverande samtal och nikotinersättning. Gunnel Lööw menar att läkemedel är nödvändiga för många patienter.

? Läkemedel fördubblar möjligheten att lyckas om de kombineras med samtalsstöd. Eftersom det är så pass svårt att sluta är dessa en stor tillgång. Om en person använder ren nikotin för avvänjning under en begränsad period är det bättre än cigaretter
som innehåller ungefär 4 700 ämnen förutom nikotin, varav många är skadliga. I första mötet med en patient går Gunnel Lööw igenom vilka hjälpmedel som finns.

? Vi har lagt upp det som en meny som vi presenterar för patienten, säger hon och visar ett papper där de olika preparaten är beskrivna med för- och nackdelar.

Nikotinmedel i olika former; plåster, tuggummi, sugtabletter, nässpray och inhalator finns på menyn. Det gör också bupropion, det i Sverige enda godkända läkemedlet mot rökning som inte innehåller nikotin.

Bupropion (Zyban) är ursprungligen ett antidepressivt medel som använts i USA sedan 1989 och som visat sig ha effekt mot tobaksbegär. Substansen är sedan år 2000 godkänd i Sverige mot nikotinberoende.

Väljer efter individen

Gunnel Lööw säger att olika preparat fungerar olika bra för olika personer.

? Jag tror det är viktigt att man väljer läkemedel efter individen. Patienten märker själv vad som fungerar bäst.

Under sitt arbete med rökavvänjning har hon blivit väl insatt i tobakens inverkan på samhället. Hon är övertygad om att avvänjning och förebyggande arbete lönar sig.

? Rökningen kostar samhället minst 26 miljarder per år. Bara kostnaden för sjukskrivningar är 18 miljarder. Det kan jämföras med att vi får in cirka åtta miljarder på tobaksskatten.

Hon är glad över Folkhälsoinstitutets satsning Tobaksuppdraget, som pågick 2002 till 2005, och anser att samhället bör fortsätta investera pengar. Men det är också viktigt att den verksamhet som redan finns utnyttjas bättre.

Många inom vården känner inte till att det finns särskilda kliniker som arbetar med tobaksavvänjning. Av dem som gör det är det få som tar sig tid att tipsa patienter om dessa. Gunnel Lööw anser att alla inom sjukvården bör hjälpa till att minska rökningen. Hon berättar att många patienter slutar med cigaretter just när de är inlagda på sjukhus. Därför är sjukhus en särskilt lämplig miljö att påverka människor att sluta röka.

? Jag tror att vi inom vården skulle kunna vara mycket bättre på att fånga upp patienternas intresse. De flesta vuxna rökare vill sluta. Många människor behöver professionell hjälp för att komma ur sitt beroende och skapa nya vanor.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng