Etikkommitté inom EU mot terapeutisk kloning

En forskningsetisk kommitté inom EU är emot att använda humana embryon i stamcellsforskning för terapeutiskt ändamål genom så kallad terapeutisk kloning.

30 aug 2001, kl 17:33
0

Terapeutisk kloning innebär att man byter ut cellkärnan med dess DNA i stamcellerna mot en ny cellkärna från en annan individ, så kallad kärnöverföring. Motivet är att skapa möjligheter att odla fram stamceller och andra celler som är skräddarsydda för en speciell patient genom att dess DNA förts över till de stamceller som ska användas i behandlingen. Hoppet är att på detta sätt kunna få fram celler som inte stöts bort av patienten.

Kommissionen för etik i forskning och ny teknologi (EGE) har nyligen deklarerat att terapeutisk kloning är etiskt oacceptabelt. Kommissionen konstaterar att det finns många etiska konflikter inom den humana stamcellsforskningen även om det också finns många lovande tillämpningar som kan innebära alternativ till organ- och vävnadsdonation. Men när forskningen involverar användning av humana embryon reser det många etiska frågeställningar liksom vilka villkor och gränser som ska gälla för sådan forskning. Hittills har den typen av forskning varit begränsad till områden som har att göra med reproduktion, barnbegränsning eller medfödda sjukdomar. Men vid terapeutisk kloning handlar det om forskning som har en mycket vidare omfattning, konstaterar kommissionen.

Kommissionen menar att det som håller på att hända är ett omfattande skapande av embryon vars enda syfte är att forskningsändamål och att detta reser allvarliga farhågor eftersom det är att gå ett steg ytterligare i ?instrumentaliseringen? av mänskligt liv. Framtida terapeutiska perspektiv måste balanseras mot risken av att trivialisera användning av mänskliga embryon.

Kommissionen menar att man bör uppmuntra forskning som innebär alternativ till forskning på embryon, till exempel forskning kring vuxna stamcellers möjlighet att differentiera. Alla resultat från sådan forskning bör publiceras och inte hemlighållas på grund av kommersiella intressen.

Kommissionen understryker också att det är viktigt att man inte lägger ytterligare press på kvinnor som genomgår fertilitetsbehandling. Man måste också överväga vad som krävs när det gäller garantier om medgivande till sådan forskning sker på rätt sätt liksom risk/nytta-bedömningar, kliniska studier, anonymitet, säkerhet och förbud mot kommersialisering av embryon.

Situationen i medlemsstater

Inställningen till stamcellsforskning varierar mycket inom EU. I en del länder har man ingen lagstiftning för forskning på embryon. Så är fallet i Nederländerna och Belgien (trots att sådan forskning utförs) och i Portugal (ingen forskning rapporterad).

I de länder där det finns lagstiftning kan det antingen innebära att den förbjuder all forskning på embryon, som i Österrike och Tyskland, eller tillåter forskning under specifika villkor, som i Finland, Spanien och Sverige.

Ny lagstiftning är på gång i många EU- länder, till exempel i Nederländerna för att tillåta forskning på stamceller från överblivna embryon. På andra ställen som Belgien föreslås lagstiftning för att skapa embryon genom kärnöverföring enbart för forskning på stamceller, men bara i specifika fall som infertilitet och för att förhindra genetiska sjukdomar.

Nyligen godkände det brittiska överhuset efter en lång debatt en ny lagstiftning kring stamceller. Det innebär att en utvidgad forskning på stamceller från embryon tillåts. Enligt den tidigare lagen var forskning på embryon bara tillåten upp till 14 dagar efter befruktningen under mycket begränsade förhållanden som främst gällde reproduktion. De brittiska politikerna godkände också metoden att byta ut cellkärnan med dess DNA, så kallad terapeutisk kloning, i vissa fall.

Det tidigare beslutet inom EU från 1997 säger att det är upp till varje land att besluta om forskning på embryon ska vara tillåten. Emellertid måste varje land försäkra adekvat skydd av embryon och förhindra skapandet av embryon i forskningssyfte.

Om det kommer en ny lag som följer kommissionens förslag kommer det att bli svårt för ett enskilt land att gå emot den. Debatten kommer troligen att pågå länge, olika länder och olika religioner har skilda åsikter och allt talar för att det blir en knepig fråga att lösa.

Svår navigering för Bush

I USA håller forskarna andan i väntan på beslut från den republikanske presidenten och abortmotståndaren George Bush om vidare anslag till stamcellsforskning. I somras införde National Institutes of Health nya riktlinjer som innebär att även statligt finansierade forskare får arbeta med stamceller från embryon. Tidigare har bara privatfinansierade grupper fått bedriva sådan forskning.

Bush har tidigare sagt att han är emot statliga anslag för experiment på embryonala stamceller från humana embryon som blivit över vid provrörsbefruktning. Emellertid har han nyligen utsett en chef för Health and Human Services (HHS), Tommy Thompson, som har uttalat sig positivt om sådan stamcellsforskning.

Stamcellsforskning kommer alltså att innebära en konstfull navigering för Vita Huset eftersom kongressen och allmänheten har fått veta att de terapeutiska tillämpningarna är lovande och att ingen tid bör slösas bort.

Inspektion behövs

Bioteknikkommittéen har nyligen lämnat sitt slutbetänkande ?Att spränga gränser, bioteknikens möjligheter och risker? (SOU 2000:103). Kommittéen har bestått av tio representanter från riksdagspartierna under ledning av Marianne Håkansson. Där konstateras att forskningen ligger flera steg före den etiska reflektionen.

Kommittén har lagt fram 21 förslag till en svensk bioteknikpolitik med syfte att skapa sammanhållning inom ett splittrat fält. Det är bristen på insyn, etiska överväganden och medinflytande som gör att allmänheten ofta känner motstånd mot den snabba utvecklingen. Man föreslår bland annat att Sverige bildar en bioteknikinspektion som kontrollerar nya tillämpningar, gör etiska bedömningar och ansvarar för övervakning. Ett teknologiråd som sprider information och skapar dialog mellan forskare, experter, politiker och övriga medborgare behövs också.

Kommittén lägger inte fram några lagförslag utan skisser som kan ligga till grund för diskussion. De tycker till exempel att kloning för att framställa stamceller även i framtiden ska vara tillåten, men att framställning av mänskliga foster ska förbjudas.

I Sverige prövas projekt i forskningsetiska nämnder. Varken forskningen eller kommittéerna och deras verksamhet är lagreglerad. Utredningen menar att en sådan lagstiftning bör införas.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng