Annons

En av seklets största triumfer

Den 1 januari 1900 hade Läkemedelsvärldens föregångare, Svensk Farmacevtisk Tidskrift, på första sidan en artikel om staphisagroin, en ny alkaloid från Delphinium Staphisagria. Ingen sekelskiftesyra precis och ingen revolutionerande upptäckt, men tidstypisk. Framställning av pikrat, guld- och platinadubbelsalt, smältpunkter och resultat av elementaranalyser återges. Den 1 januari 2000 är det svårt att välja något nytt. […]

4 jun 2002, kl 17:37
0

Annons

Den 1 januari 1900 hade Läkemedelsvärldens föregångare, Svensk Farmacevtisk Tidskrift, på första sidan en artikel om staphisagroin, en ny alkaloid från Delphinium Staphisagria. Ingen sekelskiftesyra precis och ingen revolutionerande upptäckt, men tidstypisk. Framställning av pikrat, guld- och platinadubbelsalt, smältpunkter och resultat av elementaranalyser återges.


Den 1 januari 2000 är det svårt att välja något nytt. Det finns så mycket. Läkemedelsforskningen expanderar oavbrutet tack vare molekylärbiologins hissnande utveckling. Det tog tio år att kartlägga den första miljarden baspar i människans DNA. De återstående två miljarderna beräknas i stort vara avklarade år 2000. Seklets sista nobelpristagare i kemi har avbildat enstaka atomer med hjälp av laser.


Men läkemedelsforskningen står inför problem. Den blir alltmer kostsam, störs av företagsfusioner och möts av motkrafter: människors rädsla för manipulation av DNA, för handel med mänsklig vävnad, motstånd mot register och flykt till ockultism.


I alla länder ökar konsumtionen av läkemedel. Det speglar hälsans ökade betydelse för alla folk samt att allt fler åkommor är behandlingsbara. Läkemedel används dessutom i industriländer i allt större utsträckning för att förebygga sjukdom: öka östrogenhalten, sänka blodfetter, nikotinsubstitution?


Ökad läkemedelsanvändning ökar antalet misslyckade terapier. Outcomes research är ett nytt forskningsområde. Läkemedelsbehandling blir därmed, liksom biltrafiken en angelägenhet för samhället, som alstrar mycket gott, men också har sitt pris. Läkemedlens betydelse i samhället leder till att läkemedelsområdet politiseras. Aldrig har så många utredningar tillsatts och aldrig har så många debatter om läkemedlens roll pågått. Nyligen gick läkemedel om bilar som Sveriges största exportnäring och ligger nu tvåa efter verkstadsindustrin.


Statens finanser räcker inte längre till för att erbjuda befolkningen önskad vård. En återgång till mer enskilt ansvar aktualiseras. Privata sjukhus, slut på statens apoteksmonopol, fler receptfria läkemedel och mer egenvård är på tapeten.


Allt fler yrkesverksamma kallar sig professionella och allt färre professioner överlever. Lärare, läkare, sjuksköterskor och apoteksfarmaceuter ser sig som professioner, men allmänheten ser dem som offentliganställda. De hjälper människor enligt olika rekommendationer.


Den behandlade patienten har fått patientinflytande och blivit konsument. Allt fler kollar upp informationen om sina mediciner. De vill ha fler informationskällor och bestämma själva. Ungdomar, som kommer att bestämma över första halvan av 2000-talet, handlar sina läkemedel där det är enklast ? över Internet.


I patient-FASS 2000 har 300 nya läkemedel tillkommit sedan utgåvan 1998. I 1900-talets första nummer av Svensk Farmacevtisk Tidskrift presenterades ett nytt läkemedel. Det var hämolum hydrargyro-jodatum mot syfilis. Det ansågs inte fullkomligt fritt från biverkningar men resorberades väl. ?Efter ingifning? av 150 piller à 0,1 gram uppmättes 1-2 mg kvicksilver i en halv liter urin. Liknande förgiftningar orsakade av läkemedel blev ovanliga under seklet. Neurosedynkatastrofen på 60-talet blev dock en påminnelse, att vägen framåt inte blivit spikrak.


Läkemedelsutvecklingen under 1900-talet byggde alltmer på vetenskapligt utförda kliniska prövningar. Den utgör, trots vissa bakslag, en av seklets största triumfer. Syfilis kunde från och med 40-talet behandlas med penicillin. Dessvärre kom syfilis att ersättas av en annan fruktad sjukdom ? AIDS.