Efter bajs – nu vill forskare transplantera slidsekret

Bakteriefloran hos kvinnor med bakteriell vaginos kan återställas med hjälp av transplantation, hoppas forskare.

11 Sep 2019, kl 15:21
0

Som Läkemedelsvärlden skrivit tidigare pågår lovande forskning och behandling med avföringstransplantation. Behandlingen har framförallt visat sig lyckosam vid behandling av svåra tarminfektioner med bakterien clostridium difficile.

Nu vill forskare vid Johns Hopkins-universitetet anamma metoden för att bota patienter med bakteriell vaginos, det vill säga rubbad bakterieflora i slidan. Genom att överföra slidsekret från en frisk donator är förhoppningen att kunna återställa bakteriefloran hos mottagaren.

– Det finns betydande epidemiologiska bevis på att vaginal mikrobiotaöverföring redan sker, till exempel mellan kvinnor som har sex med kvinnor, säger Ethel Weld, en av forskarna i ett uttalande.

Normalt sett består bakteriefloran i slidan nästan uteslutande av mjölksyrabakterier (lactobaciller). Dessa skapar en sur miljö som gör att andra bakterier inte trivs och växer till och skapar därmed ett effektivt skydd mot infektioner.

Vid bakteriell vaginos har bakteriefloran rubbats så att mjölksyrabakterierna blivit färre och andra bakterier fått fäste. Vad förändringarna i bakteriefloran beror på vet man inte men man vet att risken för bakteriell vaginos ökar med oskyddad sex med många olika partners.

Symtomen är framför allt illaluktande flytningar samtidigt som risken för urinvägsinfektion och andra infektioner ökar. Dessa kan även sprida sig till livmodern och äggstockarna.

I en studie publicerad i Frontiers in cellular and infection microbiology beskriver forskarna ett screeningprogram för att hitta lämpliga donatorer av slidsekret med önskvärd bakteriesammansättning. Eftersom transplantationsmetoden inte kan testas på djur – det finns helt enkelt ingen lämplig djurmodell – påpekar forskarna vikten av ett genomarbetat screeningprogram innan försök på människor. Detta för att hitta donatorer med minimal risk för överförbara patogener och optimal bakterieflora för transplantation.

I en pilotstudie fick tjugo friska kvinnor i åldern 23-35 år dels svara på en rad frågor om sin hälsa och sexuella aktivitet. De testades också för en rad infektioner som urinvägsinfektion, klamydia, hiv och gonorré. Dessutom undersöktes sammansättningen av bakteriefloran i slidan.

Forskarna konstaterade att endast sju av 20 kvinnor (35 procent) skulle passa som donatorer efter alla analyser var gjorda – sannolikt ännu färre i en klinisk prövning. Detta var dock inte alltför nedslående, enligt forskarna som menar att det räcker med att hitta en enda ”superdonator”.

– När en säker donator har identifierats med hjälp av detta protokoll skulle hon kunna donera vid flera lämpliga tillfällen. Idén om en “superdonator”, utan tidigare eller med pågående infektioner och med en gynnsam mikrobiota dominerad av mjölksyrabakterier, är vad som bör utforskas vidare, sade Laura Ensign, en av forskarna i studien, i samband med att artikeln publicerades.

I dag behandlas bakteriell vaginos fram för allt med antibiotika eller antiseptika, men det är vanligt att symtomen återkommer efter en tid och då måste behandlingen tas om.