Annons
”Meningsskiljaktigheter kan skapa oklarheter”
Foto: Istock

”Meningsskiljaktigheter kan skapa oklarheter”

De 22 forskarnas agerande riskerar att skapa oklarheter, anser Henrik Olinder, expert på kriskommunikation.

4 sep 2020, kl 15:17
0

Annons
Henrik Olinder

Henrik Olinder.
Foto: Mikael Ullén

Nyligen rapporterade Dagens nyheter att de 22 forskarna, som numera kallar sig Vetenskapsforum covid-19, har dragit tillbaka sitt råd om att coronasjuka kunde ta det blodförtunnande läkemedlet Trombyl för att undvika blodproppar. ”Vi saknar helt data, men teoretiskt kanske det kan räcka med en trombyl om dagen. Rådgör med din läkare”, lydde det tidigare rådet på forskarnas webbplats. Gruppen tog, skriver DN, bort rådet eftersom det enligt forskarna själva kommit med av misstag och saknar belägg.

Läkemedelsvärlden bad Henrik Olinder, sakkunnig på kriskommunikation vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, att kommentera det inträffade. Vilken betydelse kan den här typen av kommunikation från forskare ha för människors förtroende för experter?

– Om det blir många liknande händelser kan det ha en viss påverkan, säger han.

Han tror dock inte att just det felaktiga Trombylrådet som drogs tillbaka kommer att påverka människors förtroende för forskare och experter i någon större utsträckning.

– Det här har inte blivit en stor sak som det pratas om i folkmun och jag tror inte att det är så många som funderar över det, säger han till Läkemedelsvärlden.

Råd från de 22 forskarna kan skapa oklarhet

De 22 forskarna (som numer är fler) bakom Vetenskapsforum covid-19 har under pandemin profilerat sig som kritiker av den svenska strategin. I flera debattartiklar har gruppen förespråkat mer långtgående åtgärder än Folkhälsomyndighetens, bland annat när det gäller användning av munskydd. Debattartiklarna har bemötts av andra forskare som är starkt kritiska mot gruppens agerande.

Henrik Olinder ser som kriskommunikationsexpert både risker och fördelar med denna offentliga debatt.

– Meningsskiljaktigheter mellan myndigheter och forskare kan skapa oklarheter och sänka rekommendationernas trovärdighet och ge utrymme för egna tolkningar och spekulationer, säger han.

Viktigt med debatt och granskning

Samtidigt är det, menar han, i alla typer av kriser viktigt att upprätthålla en debatt och diskussion. Han säger att det ofta förekommer att forskare för fram egna ståndpunkter och anser att det är en del av krisens dramaturgi.

–  Jag ser det inte som uppseendeväckande utan snarare något som myndigheter måste ta med i beräkningen när man bedriver kriskommunikation och inför olika restriktioner för medborgarna. Det är positivt att det ventileras olika förhållningssätt, det är så vi kommer framåt.

Han tycker också att det är bra att forskare granskar myndigheternas rekommendationer. Henrik Olinder påpekar slutligen att det är viktigt att komma ihåg att vi ännu vet väldigt lite om pandemin.

– Det är mycket som är osäkert fortfarande och vi lär oss hela tiden. Men jag tror att det är nyttigt att vi har en livlig debatt, och att myndigheter blir mer på tå om de har granskande ögon på sig, säger han.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng