Gantenerumab är en monoklonal antikropp mot Alzheimer av samma typ som bland andra ursprungligen svenskutvecklade lekanemab.
Men till skillnad från lekanemab ger inte gantenerumab någon signifikant klinisk symtomminskning hos personer med tidig Alzheimers sjukdom. Det visar resultaten av två fas III-studier.
Preliminära resultat släpptes i fjol och slutliga resultat publiceras nu i New England journal of medicine.
Antikroppar ingen universalmedicin
Forskningen om Alzheimerläkemedel har genom åren varit kantad av motgångar. Men monoklonala antikroppar riktade mot proteinet amyloid-beta har på senare år börjat ge visst hopp.
De bygger på konceptet att bromsa demensutvecklingen genom att rensa bort och förebygga sjuklig ansamling av amyloidklumpar, plack, i hjärnan.
Men det har visat sig att plackminskning inte automatiskt innebär att demensutvecklingen bromsar in.
Adukanumab var först
Först ut bland antikropparna mot Alzheimer att nå ända fram till ett läkemedelsgodkännande var adukanumab. Som Läkemedelsvärlden rapporterade fick denna antikropp 2021 ett accelererat godkännande 2021 under namnet Aduhelm.
Godkännandet baserades på data som visade att läkemedlet minskade ansamlingen av plack i hjärnan. FDA menade att det därför var rimligt att anta att det även bromsade utvecklingen av patienternas symtom.
Men detta har företaget bakom Aduhelm sedan inte kunnat visa och i EU blev det inget godkännande.
Framgångar för lekanemab
Lite bättre gick det för lekanemab, som marknadsförs av Eisai och Biogen men ursprungligen bygger på en upptäckt från svenska Bioarctic. Lekanemab blev FDA-godkänt under namnet Leqembi.
Först kom ett accelererat godkännande men så småningom kunde Eisai ansöka om och få ett ordinarie godkännande. Det kom tack vare forskningsresultat som visade inte bara plackminskning utan också att behandlingen faktiskt gav klinisk effekt och fick demensutvecklingen att gå långsammare.
Ansökan om EU-godkännande av lekanemab är fortfarande under granskning.
Bakslag för gantenerumab
En annan antikropp som hunnit långt med uppmuntrande resultat är donamemab. Även den har enligt tillverkaren Eli Lilly i fas III-studier visat sig ge både plackminskning och inbromsning av den kliniska försämringen hos patienterna.
Men för gantenerumab gick det, som studien i New England journal of medicine visar, inte lika bra. De nyligen publicerade fas III-resultaten går åt samma håll som för tidigare nämnda adukanumab.
Det vill säga att behandlingen resulterade i mindre plackansamling, men inte gav märkbar effekt på patienternas kognition.
Inte signifikant förbättring
I de två fas III-studierna deltog 985 respektive 980 personer med tidig Alzheimers sjukdom. De randomiserades till att få injektioner med gantenerumab eller placebo varannan vecka.
Forskarna följde deltagarna i 116 veckor. Uppföljningen visade att det fanns en tendens till långsammare kognitiv försämring hos dem som fått gantenerumab, men förbättringen var inte statistiskt signifikant.
Experter som kommenterat studien, bland annat i en kommentar i New England journal of medicine, betonar att det är viktigt att utvecklingen av Alzheimerterapier är mångsidig.
Plackminskande antikroppar är ett lovande spår. Men för att nå en påtagligare behandlingseffekt behöver de kombineras med behandlingar riktade mot andra delar av sjukdomsprocessen, framhåller experterna.
Lagt ned gantenerumab
Läkemedelsföretaget Roche har sedan resultaten kom, lagt ned det mesta av utvecklingen av gantenerumab. Men Roches dotterföretag Genentech har byggt vidare på substansen och skapat den nya Alzheimerkandidaten trontinemab som ska kunna passera blod-hjärnbarriären mycket mer effektivt än sina föregångare.
Trontinemab är en av företagets fyra Alzheimerkandidater nått fas II.
