Mer än en halv miljon människor hittar till Botaniska trädgården i Göteborg varje år, även om de flesta göteborgare föredrar Slottsskogen, med brännboll och partaj i det gröna.
– Jo, vi har lite svårt att få dem att förstå att vi håller världsklass, säger Rigmor Celander, trädgårdsingenjör på Botaniska.
Trädgården, ett stenkast från Slottsskogen, är känd inte bara för sina sällsynta blommor och träd, utan också för spektakulära sommarblomsplanteringar och vackra bildrabatter.
– Vi gör lite show av det, med något nytt varje år. I sommar gör vi till exempel ?Mitt Afrika? och ?Häxsabbat?, berättar Rigmor Celander.
Botaniska har enorma gräsmattor där man kan lapa glass eller breda ut picknickfilten om man inte vill äta lunch i den lilla restaurangen. Men framför allt finns här 13 000 olika växtslag i en 175 hektar stor park, vilket gör den till en av Europas största botaniska trädgårdar.
Porlande vattenfall
Längst upp tronar den rofyllda Japandalen med det märkliga Näsduksträdet som blommar i juni. Nedanför porlar vattenfallet i klippträdgården, där man på slingrande stigar kan botanisera (!) bland 6 000 växter och få idéer till stenpartiet där hemma. ?Växterna är ytterst känsliga, ett feltramp kan ödelägga dem?, varnar en gammal plåtskylt och manar föräldrar att hålla i småbarnen.
Men i den nyinvigda Humlegården får alla ? främst barn ? känna på ?grönsakerna? och lära sig varför växter är taggiga, lurviga eller blanka. Bin och jordhumlor kan studeras och om smultronen är mogna, får man smaka.
I de stora växthusen finns tusentals tropiska arter, bland annat det berömda Påsköträdet ? Toromiro ? som var heligt för folket på Påskön, men som numera är utdött på ön. Trädets frön fördes till Sverige av upptäcktsresanden Thor Heyerdahl och i dag är Botaniskas träd ett av få exemplar i världen, kanske rentav det enda.
Aktiva substanser
Örtagården, med kryddor och läkeväxter, ligger runt ett lusthus från 1700-talet och invigdes för två år sedan.
– Vi har valt att lyfta fram medicinalväxter som verkligen har aktiva substanser, många bygger ju enbart på utseende och folktro, säger Rigmor Celander.
Här finns malört och vinterkyndel mot magproblem, kryddsalvia och citrontimjan mot förkylning, fransk dragon mot tandvärk och gamander mot gikt. Och förstås Echinacea purpurea, växten vars läkande kraft upptäcktes av Nordamerikas indianer och som innehåller bland annat alkylamider, polysackarider, kaffeinsyra-estrar och terpenoider.
– Den kallas ofta Röd solhatt, men det är fel. Rätt svenskt namn är Röd rudbeckia, berättar Rigmor Celander.
Mer om läkeväxter kan man läsa i skriften Örtagården, som säljs i receptionen. Där kan man också köpa fröer och plantor. Men se upp för den föråldrade kartan. Örtagården ligger vid 6, inte vid 11!