Sjukhusapoteket är dött, leve sjukhusapoteket

    29 Aug 2007, kl 16:08
    0

    Om bloggen

    Här skriver våra gästbloggare regelbundet om ämnen som de funderat på och har tankar om. De åsikter som framförs är skribenternas egna.

    Detta har Lars Reje gjort: Han har föreslagit att sjukvårdshuvudmännen
    själva får bestämma vem som ska få sköta deras läkemedelsförsörjning.
    Resten är en förändring av språkbruket. Försök att hänga med här så ska
    jag förklara.

    Lars Reje har kommit med sitt delbetänkande om sjukhusapoteken. Se hela presskonferensen här.

    Ordet har makt. Inget konstigt i det. Sjukhusapotek och avdelningsförråd är ord som sjukvården lagt egna värderingar på och utredaren vill därför plocka bort dem för att förenkla sin vision. Speciellt ett komplext ord som sjukhusapotek som inte bara är en definition av ett visst läkemedelsförråd utan också av en helt kompetensområde samt ett samlingsnamn av flera olika tjänster, allt från extempore-tillverkning till klinisk farmaci.

    Ordet sjukhusapotek är definierat i lagtexten i Kunglig majestäts förordning om drift av sjukhusapotek som “avdelningarnas gemensamma förråd av läkemedel”. Så när Lars Reje tar bort förordningen tar han som bekant bort ensamrätten till läkemedelsförsörjning. Enligt honom försvinner då också definitionen av sjukhusapotek och avdelningsförråd. Min åsikt är att det inte försvinner, det är den formstöpta modellen av ett sjukhusapoteksmonopol som försvinner, inte begreppet sjukhusapotek.

    Läkemedelsdistributionen är central i Lars Rejes terminologi och här kan leverantörer av läkemedel till sjukhusen vara läkemedelsindustri, partihandel eller apoteket.
    Detta blir ett sjukhusapotek som tar hand om distributionen. Anmälningsförfarande föreslås för denna praktik och tillsynen, Läkemedelsverkets inspektionsverksamhet för förflyttning av varor och Socialstyrelsens översyn av läkemedelsanvändningen, bedöms av utredningen vara fullgod i denna situation.
    Var kommer då brytpunkten att finnas för myndigheternas tillsynsverksamhet? Var stannar varan innan den går in i sjukvårdens läkemedelshantering? Om sjukhusapoteket och avdelningsförrådet är borta, enligt Lars Rejes definition, var landar då läkemedlet? Jag önskar liksom många andra att vi får en distributionskedja som är patientspecifik och inte behöver landa förrän de är hos patienten. Men hur vi än vänder och vrider på det kommer läkemedelsförråden ändå att finnas där: enskilda för avdelningarna, sammanslagna för det gemensamma behovet och för mottagande av varorna.  Jag slår vad om att det nya ordet för detta kommer bli ?sjukhusapotek?, länken mellan läkemedelshanteringen och de andra sjukhusapotek som har hand om distributionen.

    Olyckligtvis verkar det som om utredningen missat att just sammanfläta orden läkemedelsdistribution och läkemedelshantering. Det är först i läkemedelshanteringen (ordination, beställning, leverans, iordningsställande, administration) som kärnan blir synlig för de vinster Lars radar upp som utredningens mål; patientfokus, tillgänglighet, säkerhet, användarvänlighet och ekonomi.

    Så är det verkligen monopolet som stått i vägen för detta och varit det som Lars beskriver “ett onödigt hinder” för utvecklingen? Är det inte så att det är just denna process (läkemedelshanteringen) som behöver konkurrens? Är det inte denna process som måste bli billigare, moderniseras och göras mer patientsäker? Är det inte så att sjukvårdshuvudmännen hela tiden ägt denna fråga, och att ett flertal sjukhus även har testat nya metoder med framgång? Det senaste avancemanget i Borås har rönt mycket uppmärksamhet och har gjort att flera sjukhus vill starta med patientspecifika leveranser, men utvecklingen går långsamt då läkemedelsverket naturligtvis vill utvärdera säkerheten i processen innan fler sjukhus får tillstånd. Det Lars Reje har gjort är att göra sjukvårdshuvudmännens läkemedelshanteringsansvar mer tydligt. Jag hoppas att den nya tidens sjukhusapotekschef, chefsapotekaren [sic], genom att ha samma huvudman får möjlighet att kunna adressera dessa frågor i ledningsgruppen.

    Exempelvis förslaget om en ökad användning av farmacevtiska tjänster vilket visat sig i ett flertal studier vara framgångsreceptet för ökad patientsäkerhet när det gäller läkemedelshantering och användning. Men utan ett öra för dessa frågor och utan en stab eller ekonomi att göra de förändringar som krävs kommer chefsapotekaren [sic] få det tufft (liksom de områden som konkurrerar om samma pengar). Detta blir det nya sjukhusapoteket som har hand om de farmacevtiska tjänsterna och tar större ansvar för hela läkemedelshanteringsprocessen.

    Tiden är mogen för en omstrukturering av läkemedelshanteringen och distributionen då tekniken nu erbjuder det. Jag tror att Lars Reje kan tänkas uppskatta detta inlägg då hans mål är att stimulera fantasin för att lösa de problem vi kommer att ställas inför. Jag hoppas dock att min och andras fantasi inom detta område kommer att omfattas av ett regelverk som säkerställer hög kvalitet på farmacevtisk utbildning, patientsäkerhet, samarbete och rättvis vård.

    Per Nydert är leg. apotekare och gästbloggare på Läkemedelsvärlden.

    Lägg till ny kommentar

    Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

    Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här