Varje år säljs det kosttillskott för flera hundra miljoner kronor i Sverige. Närmare en miljard för att vara exakt.
Det är konstigt att det är så mycket när både Livsmedelsverket och andra experter är eniga om att vi får i oss det vi behöver genom kosten. Det är få människor som verkligen behöver kosttillskott.
En stor kanal för dessa preparat är internet, ofta genom annonser på Facebook. När du registrerar ett konto där, får du ange information om dig själv såsom kön, ålder och var du bor. Om du inte undrat varför tidigare, gör du det nog när den ena oseriösa annonsen efter den andra dyker upp i ditt flöde.
Informationen vi anger när vi skapar våra konton används bland annat för att anpassa vilka annonser som ska visas i våra flöden. Det är därför det kommer annonser om läsglasögon, bantningskurer, artrosmedel och annat suspekt.
Många företag fångar in sina kunder via billiga provpaket, eller via gratisprover under en testperiod. Enligt Konsumentverket börjar problemen för konsumenterna kort därefter när de fastnar i avtal de inte vill ha. Det gör att de tvingas betala stora summor i ett abonnemang de inte ens vet att de har ingått.
Inte nog med det. Mycket av det som säljs innehåller inte det som utlovas, utan istället något helt annat.
Försäljningen i butik går väl an. Det är bra att Livsmedelsverket satsar på att utbilda kommuninspektörer som ska arbeta på fältet med att granska och inspektera det som säljs i vanliga hälsokostbutiker.
Det jag vänder mig emot är försäljningen just på internet. Där kan den ena oseriösa försäljaren efter den andre prångla ut undermåliga produkter tack vare mördande reklam och tandlösa regelverk.
Ett holländskt företag som marknadsför Finitro, ett kosttillskott mot ledgångsreumatism, på Facebook, kan göra så till svenska kunder just för att företaget har sitt säte i Holland. Företaget bötfälls visserligen av holländska myndigheter, men betalar och fortsätter att sälja till Sverige. Och till andra länder. Myndigheterna kan inte göra mer.
Lagstiftaren hänger inte med de snabbfotade företagen. Och det är den vanliga människan som blir lidande – igen.
Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer
Bra skrivet Fredrik!
Finitro är ett utmärkt exempelt som du lyfter fram. Jag har varit i kontakt med Läkemedelsverket som borde vara intresserade av att granska detta eftersom företaget i fråga har långt gående påståenden om hälsoeffekter och effekter på broskbildning. Tyvärr tycks det inte finnas något intresse från deras sida att ta i saken. Istället hänvisar man till konsumentverket och konsumentlagstiftning och marknadsföringslagen.
Vid kontakt med konsumentverket resulterar det hela endast i ett kostaterande att ärendet är mottaget, sedan dess tycks det inte ha hänt något vilket är beklämmande. Företagets påståenden saknar helt dokumentation för de effekter som man påstår att produkten har och det torde därför vara mycket enkelt att fälla marknadsföringen och påföra företaget ett vite.
Du får gärna höra av di så kan vi ta en diskussion om vad man kan göra med denna typ av produkter. Det kommer tyvärr allt för ofta in unga killar till oss på apoteken och frågar när man kan börja ta proteinpulver och tillskott när man tränar.
Torde vara ett klart fall av olagligt läkemedel pga innehållet av glukosamin och påståendet om att det behandlar reumatism.
Kanske man kan ta kontakt med FDA då företaget använder deras logga på sin hemsida av någon anledning…
Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se
Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här