Mer medicinteknik ökar behovet av rådgivning

    29 Sep 2016, kl 10:03
    0

    Christina Ljungberg
    Leg. apotekare

    Om bloggen

    Här skriver våra gästbloggare regelbundet om ämnen som de funderat på och har tankar om. De åsikter som framförs är skribenternas egna.

    Ibland går man ju där på apoteksgolvet och funderar på om det kommer att finnas apotek om några år. Läkemedel kan beställas på nätet och receptfria preparat säljs i övrig handel. Men vi har möjligheten till rådgivning på apotek, vi får inte glömma att det är den som gör oss efterfrågade fortfarande.

    I floran av internetapotek och andra, mindre seriösa, aktörer som säljer allt möjligt, tycker jag framförallt egenvårdsrådgivningen blir allt viktigare. De fysiska apoteken kan inte alltid konkurrera med lägst pris eller bredast sortiment. Men rådgivningen har vi!

    Samtidigt blir egenvårdsprodukterna allt mer avancerade; i dag har vi till exempel allt fler medicintekniska produkter som står bland läkemedlen i hyllorna. Många kunder uppfattar dem nog som läkemedel, men de genomgår andra godkännandeprocesser. De är inte förhandsgranskade så som läkemedel är.

    I den lägsta klassen för medicintekniska produkter (klass 1) är det tillverkaren själv som intygar att produkten uppfyller regelverkets krav, Läkemedelsverket registrerar bara produkten. Kanske finns det anledning att vara mer skeptisk då?

    För de högre klasserna görs en tredjepartsbedömning. Bland medicintekniska produkter finns det alltifrån nässprejer mot allergi, viktminskningspreparat och medel mot diarré – även för barn.

    Förkylningssprejer uppmärksammades i våras av förskrivare som tyckte att de inte hade tillräckligt vetenskapligt stöd. Att en produkt är en medicinteknisk produkt innebär dock inte att det inte finns krav på effekt, men de granskas alltså olika beroende på grad av medicinteknisk produkt.

    Däremot utövar medicintekniska produkter inte sin effekt på farmakologisk, immunologisk eller metabolisk väg. Förenklat brukar jag säga att de inte tas upp i kroppen utan ligger kvar i tarmen, på slemhinnan eller huden. (Vill man veta mer om gränsdragning finns informativa filmer på Läkemedelsverkets hemsida, klicka på ”Hälso- och sjukvård” och sedan ”växtbaserade läkemedel, traditionella…” så kommer de upp, framförallt del 1 tar upp gränsdragning.)

    För medicintekniska produkter har vi har en jätteviktig uppgift på apoteket att fråga om kundens behov och att upplysa om när det är bättre att använda ett läkemedel, eller uppsöka vård. Jag tycker definitivt inte att vi ska avråda från medicintekniska produkter för att de inte är läkemedel, många av dem är bra! Men vi ska kunna förmedla deras plats i en behandling och förklara skillnader i verkningsmekanismer.

    En kund som fått biverkningar av ett läkemedel, till exempel en nässprej mot allergi, kanske kan testa en medicinteknisk produkt. Omvänt kan en kund som kanske upplevt otillräcklig effekt av en medicinteknisk produkt behöva prova ett läkemedel i stället.

    Jag ser en risk i att kunder kanske inte förstår skillnader mellan exempelvis nässprejer mot allergi, utan drar alla över en kam. På många av internetapotekens sidor framgår det inte ens av produktbeskrivningen vilka som är medicintekniska produkter.

    Vet du vilka medicintekniska produkter du säljer i egenvården och vilken klass de tillhör?

    Lägg till ny kommentar

    Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

    Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här