Kalla Handen

    21 Jan 2014, kl 13:00
    0

    Anders Cronlund
    Fd vice vd på Apotekarsocieteten.

    Om bloggen

    Här skriver våra gästbloggare regelbundet om ämnen som de funderat på och har tankar om. De åsikter som framförs är skribenternas egna.

    I våras fick Apotekarsocieteten, APS, i likhet med flera andra organisationer med anknytning till hälso- och sjukvårdsfrågor, en förfrågan från SBU om förslag ”för att kartlägga behov av nationella kunskapsunderlag, rekommendationer och riktlinjer”.

    På uppdrag skickade jag in föreningens två förslag: APS efterlyste en metod/modell för att väga samman värderingar av nya läkemedel från Läkemedelsverket, TLV, SBU och läkemedelskommittéerna samt ett förslag att kartlägga omfattning och mönster hos patienter, vilka är resistenta mot vissa läkemedel inklusive omfattning och mönster hos de senare. Efter några månader blev jag uppringd av projektassistenten. Inbakad i mycken svada var budskapet att förslagen var inget att gå vidare med. De var redan på gång. Motsägelsefullt och avvisande.

    Nätet innebär förenklad kommunikation. När jag läst något bra inlägg brukar jag mejla och berömma vederbörande och när någon skrivit vad jag finner fel eller oklart kan jag påpeka det.  I oktober mejlade jag ordföranden i Jämtlands läkemedelskommitté, som i dess tidskrift refererat en artikel från JAMA. Utifrån en tabell över en handfull läkemedel gjordes en poäng av att surrogatmått inte överensstämde med ”Verklig effekt”. Sant men ofta det närmaste man kommer vid många av hälso- och sjukvårdens behandlingar. Jag påpekade att texten gav intryck av de uppräknade läkemedlen hade större nackdelar än fördelar, vilket skulle innebära att EMA eller Läkemedelsverket missbedömt deras profil när de godkändes. Inget svar trots påminnelse.

    I december mejlade jag ordföranden i Stockholms läns landstings läkemedelskommitté. I en ledare i husorganet Evidens skrev vederbörande att utvecklingen av nya läkemedel sker ”främst inom nischade områden vid mer sällsynta sjukdomar”. Jag hänvisade till SwedenBio/Vinnova/Business Sweden, som i en rapport visat att det hetaste forskningsområdet inom 100 svenska företag inom life-science avsåg cancer. Även internationell statistik ger en motsvarande bild. Jag fick ett undvikande svar, som gav mig rätt i sak men samtidigt påpekade att nya cancerläkemedels effekter var små. Ja, men det är svar på en annan fråga. I svaret framhölls att få nya läkemedel introduceras inom hjärt-kärlområdet. Ja, men det är också ett med läkemedel välförsett område, även om nya läkemedel inom bl.a. stroketerapin behövs och är på gång.

    Exemplen kan flerfaldigas. Mitt intryck är att många ansvariga inom hälsoområdet tillägnat sig ett politikerspråk. De svarar på en annan fråga än den ställda eller inte alls. Liknande förhållande gäller dåliga föreläsare, som vid efterföljande frågestunder parerar sin okunskap eller ovilja att svara med kommentaren att det var en bra fråga plus lite kallprat.

    Dess bättre finns det en majoritet som ser seriöst på sin yrkesroll och är öppna för att erkänna fel eller alternativt presterar bra förklaringar. Tur är det eftersom det är svar på kritisk granskning, som driver utvecklingen.
     

    Lägg till ny kommentar

    Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

    Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här