Ansvarsfulla ägare sätter inte pengar framför patienterna

    14 Jan 2014, kl 07:39
    0

    Fredrik Hed
    Apotekare och frilansande medicinjournalist

    Om bloggen

    Här skriver våra gästbloggare regelbundet om ämnen som de funderat på och har tankar om. De åsikter som framförs är skribenternas egna.

    Den globala läkemedelsindustrin, och framför allt huvudkontoren i USA, har en hel del att ta itu med. Det blir extra slående när man läser deras årsredovisningar på kontot som tar upp böter till amerikanska staten och delstaterna.

    Bara under tidsperioden 2010-2012 betalade några av de stora läkemedelsföretagen (GSK, Johnson & Johnson, Abbott, Merck/MSD, Ranbaxy, Boehringer Ingelheim och Mylan) böter på nästan 13 miljarder dollar! Vilket motsvarar groteska 90 miljarder svenska kronor. Tror inte aktieägarna är speciellt nöjda med de siffrorna.

    Fast å andra sidan undrar jag hur mycket aktieägarna egentligen bryr sig. Så länge de får avkastning på sitt kapital, vilket de hittills verkar ha fått, är de inte speciellt aktiva och klagar. Vilket är ännu mer groteskt, när man tänker efter. Och ett dåligt exempel på ansvarsfullt ägande.

    Är det då någon som är förvånad att allt fler länder tar efter Sverige (TLV) och Storbritannien (NICE) och inför olika system för att kontrollera prissättning och subvention, och utnyttja skattepengarna maximalt? Inte jag.

    Men åter till inledningen – hur kommer det sig att industrin fortsätter att tänja på gränserna kring vad som är tillåten marknadsföring? Jag tror faktiskt att det handlar om olika grader av girighet.

    När man sätter upp mål i företagen sätts de uppifrån och ner. Aktieägarna bestämmer vad de vill ha i utdelning och vd får i uppdrag att leverera det. Vds mål ligger till grund för ledningsgruppens mål, vilka i sin tur ligger till grund för avdelningschefer, regionchefer, landschefer och så vidare.

    Och för väldigt många inom läkemedelsindustrin, även här i Sverige, mäts framgångarna i pengar. Dels utifrån hur mycket man säljer på sin lokala marknad. Men också i det att belöningen, om målen uppnås, är bonusar som baseras på årslönen, vilket kan ge en eller flera månadslöner i tillägg. Pengar är alltså drivkraften i läkemedelsindustrin, inte patienterna.

    För vissa kan det fungera bra, men för andra, som lätt blir fartblinda, fungerar det sämre. Lockelser om stora bonussummor kan lätt göra att man tänjer på sina egna gränser och arbetar hårdare och flera timmar för att nå den högsta bonusnivån med mest pengar. Då är det också lätt att tänja på den etiska gränsen, samt gränsen för godkänd indikation och påverka läkarna att förskriva ett läkemedel för något som det egentligen inte är godkänt för.

    Även om företagen utåt sätt ofta pratar om patienterna och att man vill hjälpa dem, är det sällan patienterna syns när företagen sätter upp sina mål. Därför kan det vara värt att lyfta upp vad den gamle MSD-chefen George W Merck sa 1950 vid Virginias medicinska college i Richmond:

    ”We try never to forget that medicine is for the people. It is not for the profits. The profits follow, and if we have remembered that, they have never failed to appear. The better we have remembered it, the larger they have been.”

    När jag själv arbetade på MSD i slutet av 1990-talet användes detta citat med jämna mellanrum. Och jag tycker fortfarande att det är ett bra exempel på ansvarsfullt ägande.

    Det skulle också kunna vara en bra utgångspunkt i läkemedelsindustrins saneringsarbete. De skulle kunna ta hjälp av Folksams Carina Lundberg Markow, chef för ansvarsfullt ägande med ansvar för ägarstyrning på Folksam. Jag tror att hon kan lära företagen ”ett och annat” om ansvarsfullt ägande och ägarstyrning.

    På sin webbsida om bolagsstyrning skriver Folksam: ”Allt vi gör i livet har betydelse. Det spelar roll. Vad vi gör, väljer, säger och köper. Eller inte köper. Folksam har valt att genom sina placeringskriterier försöka påverka företagen att ta ett aktivt ansvar. … Vårt mål är inte att välja bort bolag att investera i, utan påverka så många som möjligt att bli bättre på att ta sitt ansvar för miljön, mänskliga rättigheter och mot korruption. … Bolagsstyrning handlar om att göra vad man kan för att påverka de stora företagen i positiv riktning.”

    13 miljarder dollar i böter är knappast någon positiv riktning. Det rimmar också illa med ansvarsfullt ägande.
     

    Lägg till ny kommentar

    Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

    Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här