Egenvårdstester i ett sammanhang

5 dec 2013, kl 10:56
1

Anders Cronlund
Fd vice vd på Apotekarsocieteten.

Om bloggen

Här skriver våra gästbloggare regelbundet om ämnen som de funderat på och har tankar om. De åsikter som framförs är skribenternas egna.

Egenvårdstest började dyka upp på svenska apotek 2006. Genast vaknade ett antal kritiska läkare upp och kritiserade utvecklingen. Visserligen hade det funnits graviditetstest länge, men nu kom klamydiatest och det var inte bra. Sedan dess har egenvårdstesten blivit många att köpa på apotek eller via nätet – det senare med de vanliga nätriskerna. Grovt sett finns blod, urin, saliv, faeces och utandningsluft som utgångsmaterial för testandet. Med appar till mobiltelefonen kan dessutom hjärtfrekvens och andra fysiologiska värden läsas av.

Kritiken mot egenvårdstest, ofta kallade självtest, går efter en handfull linjer. Människor som testar sig själva istället för att gå till sin vårdcentral riskerar att allvarliga sjukdomar upptäcks för sent. En rakt motsatt linje hävdar att självtestandet kommer att överbelasta vården med oroliga friska på bekostnad av de vårdbehövande. En tredje linje för fram att det inte är någon mening med test för sjukdomar det inte finns behandling för. Slutligen menar andra kritiker – eller kanske det är samma hela tiden – att konsumenterna inte kan tolka resultaten själva, blir oroliga och begår dumma handlingar.

I samband med offentliggörandet av årets nobelpris kritiserades den tidigare pristagaren Elisabeth Blackburn, som upptäckte telomerer och telomerasets betydelse. Hennes nystartade företag säljer test som mäter telomerernas längd, vilka påstås ge upplysningar om sjukdomsrisker i samband med åldrandet. Svagheten i kritiken från visst läkarhåll är att de själva ofta ger felaktiga diagnoser. 20-40 procent kan vara fel inom vanliga sjukdomstillstånd.

Egenvårdstest kan delas in i tre grupper: självdiagnostik, doseringshjälp och dataleverans till behandlande läkare. Självdiagnostiken kan avse upptäckt av sjukdom eller monitorering av en behandling. Tester för dosering är aktuella vid till exempel diabetes och blodförtunning. Det faktum att egenvårdstesten kan ge tidigare upptäckt av sjukdom respektive att det involverar konsumenten/patienten är två av dess styrkor. Idag finns test som omfattar olika infektioner (i vissa fall gäller smittskyddslagen), prostata, allergier, osteoporos, magsår, vissa cancertyper, reumatiska tillstånd och genanalyser. Nya biomarkörer leder till att nya mätområden upptäcks och kommersialiseras.

Det viktiga i sammanhanget är att testen mäter den markör de påstås mäta samt att mätnoggrannheten är hög och säker över tid. Priset sätts av marknaden och de som inte vill veta eller tolka behöver inte köpa. De som vill veta men inte tolka får vända sig till sin vårdcentral.

1 Kommentar

Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läs mer

  1. Något man glömmer i sammanhanget är att självtester inte är en allmän screening. De som köper dessa är redan lite oroliga och har därför skäl att införskaffa testerna. Många av dessa skulle ändå besöka vården. Ett test på en specificitet på, säg, 80% lämnar sant negativt besked hos 8 av 10 som sannolikt kommer att innebära mindre onödiga besök på vårdcentraler. Har testet dålig sensitivitet kommer en del att få falskt negativt besked (sjuka som får besked om att de är friska). Här kommer dock symtomen att förr eller senare få patienten att söka vården. Det handlar ändå inte om livsfarliga tillstånd där någon måndas fördröjning kan innebära allvarliga följder för patienten.

    Nima Salari
    Läkemedelsspecialist Hjärta-kärl och Diabetes
    Apoteket AB

Kommentera

Please enter your comment!
Please enter your name here

Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här