Återanvänd överblivna läkemedel

    10 Sep 2012, kl 10:48
    0

    Anders Cronlund
    Fd vice vd på Apotekarsocieteten.

    Om bloggen

    Här skriver våra gästbloggare regelbundet om ämnen som de funderat på och har tankar om. De åsikter som framförs är skribenternas egna.

    Kassation, det vill säga, hantering av felaktiga och överblivna läkemedel, har utretts i omgångar. Nyligen har Läkemedelsverket sammanställt enkätsvar från alla berörda: partihandel, apotek, dagligvaruhandel, allmänhet, landstings- och kommunal vård. Alla, utom allmänheten, säger sig ha riktlinjer, som följs för hanteringen. Många har dock dåligt grepp om omfattningen i den egna verksamheten och ännu mindre om värdet av kassationen.

    Mest bidrar allmänheten till att läkemedel kastas. Omkring 795 ton beräknas lämnas tillbaka till apotek och 265 ton spolas ner i avlopp eller kastas i hushållssoporna. Näst mest kasseras inom partihandeln, 250 ton. Totalt kan värdet av kasserade läkemedel uppskattas till drygt en miljard. Orsaken till kassationen varierar. Från allmänheten kommer överbliven medicin när patienten tillfrisknar eller avlider, vid terapiändringar, bristande följsamhet och hamstring. Från övriga aktörer är passerat utgångsdatum, periodens generika, kross, felleveranser, reklamationer och indragningar exempel på orsaker.

    Läkemedelsverkets förslag till åtgärder är med något undantag redan framförda. De föreslår en ändring av läkemedelsförmånens utformning, läkemedelsgenomgångar, aktuell läkemedelslista och informationskampanjer. Lovvärda initiativ men med osäker effekt. Lif tog i våras initiativ till en månadslång kampanj tillsammans med övriga berörda organisationer med uppmaningen att återlämna överbliven medicin till apoteken. En SIFO-undersökning efteråt pekade på att 75 procent av den intervjuade allmänheten var beredd till detta. Motsvarande resultat 2007, efter flera återkommande kampanjer, var 73 procent. Trögjobbat.

    Redan vid en hearing 2003 om kassation togs frågan om återanvändning av läkemedel upp till diskussion – något som Läkemedelsverket helt förbigår i sin utredning. Återanvändning förekom i hälften av Europas länder och i 38 av USA:s stater. Uppemot hälften av återlämnad medicin på svenska apotek var i obrutna förpackningar med relativt lång hållbarhetstid. Patienterna förväntar sig nog att inlämnad kurant medicin återanvänds.

    Jag tar upp förslaget från seminariet om återanvändning och föreslår att obrutna förpackningar återköps för till exempel 20 procent av patientens utlagda kostnad. Kampanjen Pantamera, som bygger på relativ låg ersättning men jättevolymer, visar vägen. Inget är så effektivt som ekonomiska styrmedel och vi pensionärer, som är storförbrukare av läkemedel, är noga med utgifterna.

    Kostanden för återköpen bör SIDA stå för och använda läkemedlen i sitt bistånd. Förslaget brukar bemötas av tre invändningar: Man vet inte hur patienten förvarat sina mediciner, effekten kan vara förstörd; Skall u-ländernas invånare riskera att få sämre mediciner än vi? Hur går det med företagens produktansvar?

    Här är mina svar: De flesta medborgare är noga med förvaring av tre saker: sprit, medicin och smycken. Få av dessa förvarar sina läkemedel på elementet. Hållbarhetstester för preparaten är mycket, mycket tuffare än patienternas förvaringsbetingelser. Alternativet för krisdrabbade länder – senast hört från Aleppo – är inga mediciner alls. Bättre att få viss smärtlindring än ingen alls! Företagen har inget ansvar för produkter som passerat okända mellanhänder. Ansvaret har den behandlande läkaren. Han skall avgöra om risken med läkemedlet är större än den potentiella nyttan. Som vanligt.
     

    Lägg till ny kommentar

    Regler för kommentarer på Läkemedelsvärlden.se

    Kommentarerna förhandsgranskas inte. Skribenten är själv ansvarig för det hen skriver i kommentatorsfälten på www.lakemedelsvarlden.se. Läkemedelsvärldens redaktion förbehåller sig rätten att stryka hela eller delar av inlägg som inte uppfyller våra regler. Läs mer här