Biverkningar behöver belysas ur genusperspektiv

Kvinnor rapporterar fler biverkningar än män. Så ser det ut både internationellt och i Sverige. Ifall kvinnor faktiskt har fler biverkningar är däremot osäkert.

28 feb 2006, kl 14:29
0

Annons

Om man undersöker antalet läkemedelsbiverkningar som rapporteras från respektive kön är kvinnor otvetydigt överrepresenterade. Däremot finns det få studier som beaktar det faktum att kvinnor tar fler mediciner och besöker vården oftare.
– Om man inte besöker vården kan man ju inte rapportera någon biverkning, kommenterar Ellen Vinge, klinisk farmakolog vid biverkningsenheten på Lunds universitetssjukhus, och tillägger att farmacevter också kanske borde tillåtas rapportera biverkningar.
Varför kvinnor rapporterar mer än män är omtvistat. En del menar att äldre läkemedel är utprövade med mannen som norm och att det leder till oönskade sideffekter hos kvinnor.

Tar halva tabletten
Margareta Söderström, distriktsläkare och universitetslektor i Lund, tror att det kan vara en anledning.
– Om de ursprungliga studierna gjordes på män i huvudsak kan dosen vara för stark. Det är inte ovanligt att gamla människor berättar för mig att de bara tagit en halv tablett om dagen fast de blivit ordinerade en hel. De kanske gör rätt. Deras kroppar kanske är anpassade för en halv tablett. Detsamma kan gälla kvinnor.
Andra experter anser att läkemedel är utprövade på ett representativt urval och att det är faktorer som att kvinnor besöker läkare oftare som avspeglas i statistiken. Att kvinnor blir äldre i snitt och att äldre tar fler mediciner samtidigt som kan interagera olyckligt är en annan tänkbar förklaring.
Ellen Vinge menar att vikt och ålder är viktiga parametrar, ofta viktigare än kön. För ett preparat bör en flicka som väger 100 kilo inte ta samma dos som en flicka som väger 50 kilo, men samma som en man som också väger 100 kilo. För andra substanser kan däremot könsspecifika hormoner påverka effekten och vara betydelsefulla.
Hon anser att representationen av könen är tillfredsställande i dagens läkemedelsprövningar. Däremot bör det ske en förskjutning så att det fokuseras mer på skillnader i effekt och biverkningar mellan könen än skillnader i farmakokinetik. Det intressanta för patienten är hur medicinen påverkar henne eller honom och inte hur den omsätts i kroppen.
– Om man tittar på produktresuméer och rapporter hittar man könsskillnader under farmakokinetik. Däremot står det lite om könsskillnader under effekt och biverkningar där det är betydelsefullt.
– Det är inte säkert att skillnader i hur substanser omsätts har särskilt stor inverkan för vilken effekt de får. Det finns exempel på att olikheter i kroppsvikt och olikheter i kroppskonstitution för de båda könen påverkar farmakokinetiken, men att dessa tar ut varandra så att effekten i slutändan blir densamma.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng