Barncancerfonden antar strategi för ökad forskning

Barncancerfonden antar strategi för ökad forskning

Den utökade satsningen fokuserar på fem områden där mer forskning väntas bidra till kliniskt viktiga genombrott.

1 mar 2021, kl 10:20
0

Jan-Inge Henter.

Jan-Inge Henter.

Fler barn ska överleva cancer med så få komplikationer som möjligt. Det är målsättningen i en strategi för utökad forskningsfinansiering som nyligen har antagits av Barncancerfonden. Strategin innebär att budgetanslaget kommer att öka med 60 miljoner kronor varje år från och med 2022.

– Under 2020 har vi tagit fram fem delområden som vi vill satsa extra på. Nu börjar arbetet med att implementera dessa satsningar i praktiken, säger Jan-Inge Henter, professor och forskningschef för Barncancerfonden.

Satsning för de med lägst chans att överleva

Den utökade satsningen fokuserar på områden där mer forskning väntas bidra till kliniskt viktiga genombrott för barn med cancer.

Ett av de fem delområden där det kommer att göras särskilda satsningar är på infrastruktur. En form av infrastruktur är den kliniska prövningsenheten Hope som Läkemedelsvärlden nyligen publicerade en artikelserie om. Dit kommer cancersjuka barn som inte blivit friska trots att de fått all standardbehandling som finns.

I delen om infrastruktur vill Barncancerfonden bland annat kategorisera cancerformerna bättre, till exempel genom molekylär diagnostik, berättar Jan-Inge Henter.

– I dag är det 85 procents femårsöverlevnad bland barncancerpatienter. Nu behöver vi göra en satsning på de 15 procent som har lägst chans att överleva och som det är svårast att hitta läkemedel till. För att kunna ta fram precisionsmediciner behöver vi kunna se hur tumören ser ut på molekylär nivå, säger han.

I denna del ingår också en satsning på de två biobankerna Barntumörbanken och Leukemibanken samt på Genomic medicine Sweden (GMS) som satsar på helgenomsekvensering och precisionsmedicin.

– I Barntumörbanken och Leukemibanken kan vi karakterisera patientvävnad som vi har sparat. Detta är alltså på forskningsbasis. Via GMS görs analyserna i nutid vilket gör att vi får ett svar på en möjlig behandling för patienten, säger Jan-Inge Henter.

Register för långtidsuppföljning

Även en satsning på register ingår i delen om infrastruktur. I dessa register förs information om cancerform, tidigare behandling kopplat till överlevnad samt till komplikationer in.

– Mycket av vår kunskap inom medicin bygger ju på hur det har gått för våra tidigare patienter och för att kunna göra bra analyser av detta måste vi ha bra data. Därför vill vi stärka arbetet med att föra in data från journaler i register.

En extra satsning kommer att göras på register för långtidsuppföljning, vilket också är kopplat till sena komplikationer som är ett annat av Barncancerfondens fem prioriterade forskningsområden.

– För att vi ska kunna minska sena komplikationer så måste vi veta vilken behandling som har lett till dessa komplikationer. Det är först när vi tittar på patienten långt senare i livet som vi kan se hur det verkligen har gått och därför anser vi att detta register är mycket viktigt, säger Jan-Inge Henter.

Den delen kommer att implementeras redan i år, medan övriga delar kommer att genomföras under 2022, berättar Jan-Inge Henter.

Hoppas hitta nya behandlingar mot barncancer

Toxicitet och sena komplikationer drabbar ofta barn som har överlevt cancer. Ofta handlar det om biverkningar av den tuffa behandlingen med bland annat strålning och cytostatika, som inte bara skadar cancercellerna utan även frisk vävnad. Några exempel på sena komplikationer som kan orsakas både av cytostatika och strålbehandling är nedsatt eller förstörd fruktsamhet, försämrad längdtillväxt, kognitiva problem, hörselnedsättning, hjärtbesvär, benskörhet och nedsatt lungfunktion.

Under fem år kommer totalt 100 miljoner kronor att satsas på detta område.

– Barn med cancer får genomgå många tuffa behandlingar. Vi vill minska toxiciteten i den akuta fasen när behandlingen ges, men också se hur vi kan minska de komplikationer som patienterna kan drabbas av långt senare i livet. Med den här satsningen vill vi göra livet bättre för alla de barn med cancer som nu överlever, säger Jan-Inge Henter.

Han hoppas också på att de i och med den ökade satsningen kan hitta nya behandlingar mot barncancer.

– Kan vi hitta andra behandlingar som ger mer bot men med samma biverkningar så är det bra. Men det är också ett plus att hitta behandlingar som fungerar lika bra som de som finns i dag, men som ger färre biverkningar.

De tre övriga delarna som ingår i strategin är vidareutbildning av personal, en förändrad struktur för forskarutlysningar för att underlätta både ansökningsförfarande och uppföljning samt en vidareutveckling av samverkan med landets sex barncancercentra.

Vi använder cookies för att ge dig den bästa upplevelsen på vår webbplats. Mer information

Dina kakinställningar för denna webbplats är satt till "tillåt kakor" för att ge dig den bästa upplevelsen. Om du fortsätter använda webbplatsen utan att ändra dina inställningar för kakor eller om du klickar "Acceptera" nedan så samtycker du till detta.

Stäng